Foto: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto. Antti Peltonen äger alla spel som står i spelhallen Extraball. Dessutom står han för nästan all service själv.

Flipperspel lockar fortfarande entusiaster

Spelet Electra från 1981 har slutat fungera – som gamla apparater ofta gör. Antti Peltonen tar bort glaset, vänder upp spelplanen, lokaliserar felet och greppar tag i en lödkolv.

Det här är ingen ovanlig syssla för Antti Peltonen som är föreståndare för den nyöppnade flipperhallen Extraball i Helsingfors. Hallen är full av spelapparater som alla har en hel del år på nacken.

– Nu gäller det att hitta en tillräckligt liten säkring, säger Peltonen och kollar i en liten väska.

Spelen kräver specialsäkringar som ser ut som små rör, men dem har Peltonen gott om. I nödfall går det – precis som i andra gamla elektriska apparater – att använda en spik för att få i gång spelet.

– Men följderna är desamma. Då lär det brinna någon annanstans, säger han.

Peltonen har en elektrikerutbildning bakom sig, men räknar inte med att någon annan som gått den automatiskt klarar av att reparera flipperspel.

– Det är nog flipperbakgrunden som gör att jag kan reparera det, säger han om sitt projekt som avslutas framgångsrikt inom fem minuter.

Flipper kräver service

Antti Peltonen jobbar egentligen med vinterunderhåll för Helsingfors stad, men hoppas på att tjäna pengar även via spelhallen på Busholmen strax utanför centrum. Att flytta in i en mera central lokal är inte aktuellt.

– Det går nog inte. Här betalar jag ingen hyra utan bara en viss procent av inkomsterna. Dessutom ska man ju betala skatt på det, säger Peltonen.

Hans hall delar utrymmen med ett bilmuseum med äldre amerikanska bilar. Båda verksamheterna rider starkt på nostalgiska känslor.

– Det var nog på 1970-talet, säger Peltonen om när flipperspelandet var som störst.

Själv köpte han sitt första spel 1991.

– Sen har de blivit fler. Nu har jag 40, men som mest har det varit 70.

Ett drygt tiotal åt gången står i spelhallen. Då han började samla på sig spelen skulle det inte ha varit möjligt, för mellan 1982 och 1993 hade staten monopol på underhållningsspel som fungerar med slantar. Då lagstiftningen ändrades blev det en boom i Finland och det gick att köpa spel billigt av den stora statliga operatören, som lydde under Penningautomatföreningen RAY.

– Då trodde var och varannan att de hade en guldgruva. Men problemet var ju att det inte går att bara ställa ut ett flipperspel och ett år senare kolla om det finns pengar i det. Man måste också sköta om spelen.

Nytt spel dyrt

Den som vill köpa ett splitternytt flipperspel tvingas betala omkring 5 000 euro. Eftersom många äldre spel har hög status är begagnat inte alltid billigare.

– Till exempel kan ett Medieval Madness kosta runt 7 000 euro trots att det är begagnat och tillverkat 1998, säger Peltonen.

Trots att många av hobbyspelarna och samlarna är medelålders män är de bästa spelarna relativt unga. Världsettan Zach Sharpe från USA är 31.

– De har ju bättre reflexer, säger Peltonen som både spelat i och ordnat tävlingar som ger poäng på världsrankningen.

I till exempel fotboll är världsrankningen närmast en utgångspunkt för spekulationer om vem som är bäst, men Peltonen tvekar inte att kalla rankningettan i flipper bäst i världen.

– Så är det nog. De bästa är så bra att jag själv inte kommer i närheten.

Peltonen gillar sina samlingsobjekt, men brukar inte fastna i spelen särskilt länge åt gången.

– Turneringsspelande kan vara rätt tråkigt, då man åker ut till något industriområde för att spela flipper. Där får man sedan gå hungrig och spela utan läskande drycker från morgon till kväll, säger Peltonen.