Foto: Lehtikuva/Getty Images/AFP/Kevork Djansezian

Att förena USA och EU blir krångligt

EU och USA inledde i går de formella förhandlingarna om en frihandelszon. Bort med krångel och onödig byråkrati så löser sig världsekonomin, verkar budskapet lyda.

Det har tagit två år för EU och USA att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal. I går började förhandlingarna och båda parterna hoppas på en snabb process. Om allt går som det ska träder avtalet i kraft i slutet av 2014.

Världen håller ännu på att smälta uppgifterna om USA:s spionage. Frankrike ville skjuta upp förhandlingarna på grund av spionhärvan, men man beslöt att frågorna kunde behandlas separat.

Ett frihandelsavtal mellan USA och Europa skulle bli det hittills största bilaterala handelsavtalet i världen. Avtalet berör alla invånare som bor i USA och EU, det vill säga sammanlagt 820 miljoner människor. Men de som först direkt märker skillnad är företagen.

Saila Turtiainen är sakkunnig på Finlands näringsliv, EK, och anser att en frihandelszon innebär stora möjligheter för finska företag. Blir avtalet av kan det gynna både USA och EU. Kommissionen uppskattar att Finlands export till USA stiger med upp till 30 procent fram till år 2027.

Men allt är inte fullt så enkelt.

– Det kommer att bli mer internationell handel. Det är helt klart. Å and- ra sidan kan det inskränka ländernas möjligheter till egna regler och bestämmelser, säger professor emeritus i nationalekonomi Jan-Otto Andersson.

Riktiga nyttan svåråtkomlig

Den riktiga nyttan med ett frihandelsavtal mellan USA och EU ligger inte i avskaffandet av tullar och tariffer, som redan i dagens läge är väldigt låga. Det är de andra handelshindren man vill åt.

USA:s marknad skiljer sig på många punkter från EU:s. På marknaderna är det andra standarder som gäller inom flera områden – hygienrestriktioner, jordbrukskrav, tekniska lösningar och genmodifierade matvaror.

– Det kommer att bli krångligt att komma överens om standarder inom den tänkta frihandelszonen. EU har på ett sätt varit ledande med att sätta standarder, USA har däremot haft ett öppnare förhållningssätt, säger Andersson.

– I vissa branscher kan det vara för svårt att ändra bestämmelser eller standarder. Därför beror det helt på hur de olika branscherna via olika internationella branschorganisationer klarar av att komma överens. Men det skulle vara en prestation ifall ett handelsavtal kunde förhindra nya standardgräl och handelshinder, säger Turtiainen.

Företagen påverkas olika

– Även om tarifferna redan i dagens läge är låga så finns de där. Det innebär att företag som handlar med varandra i stor skala märker av avgifterna. Avskaffandet av tullavgifter ger konkurrensfördelar för finska företag jämfört med företag utanför frizonen, säger Turtiainen.

Små och stora företag påverkas på olika sätt. Små företag kan lättare komma in på en större marknad om man inför avtalet. Därför gynnar avtalet dem mer. För tillfället finns det olika hinder som gör att småföretagen inte exporterar sina varor eller tjänster till USA.

Stora företag däremot tar sig redan förbi exporthinder. Tack vare sina resurser har de hittat olika vägar förbi tullar och hinder. De stora företagen gynnas därför mer av synergin i handelsunionen. När man tillsammans med företagen i USA kommer överens om en standard är sannolikheten stor att den blir en global standard.