Tidigare tänkte man att bara det sociala könet, alltså genus, är mångtydigt, men det biologiska har visat sig vara lika svårförstått. – Det finns inte endast två bilologiska kön, säger Harriet Silius, professor i kvinnovetenskap vid Åbo Akademi. Foto. Robert Seger.

"Kön blir allt komplexare"

Svallvågorna har gått höga kring kvinnovetenskapen vid Åbo Akademi under det senaste året. På grund av sparkrav har ämnet hotats av nedläggning och fått klara sig med en tjänst sedan årsskiftet.

– Kvinnovetenskapen är minst lika viktig som förr, så jag vill ändå tro på en ljusning, säger professor Harriet Silius.

Professorn i kvinnovetenskap vid Åbo Akademi har ett tungt år bakom sig. I höst kom chockbeskedet om att hela ämnet är hotat på grund av Akademins sparkrav, och som en följd har tjänsterna som doktorand och forskardoktor varit indragna sedan årsskiftet.

– Jag ser en viss ljusning och vill tro att det ordnar sig till nästa år.

Med en ensam professor fungerar inte ett ämne på universitetsnivå. Silius menar att frågan är större än kvinnovetenskap.

– Det handlar om humanismens ekonomiska kris. Dagens finansieringsmodeller passar mycket dåligt för humanistiska ämnen. Till exempel teologi brottas med helt samma problem, säger Silius.

Att kvinnovetenskap också behövs framöver står ändå klart.

– Könet blir allt mer komplext. Tidigare tänkte man att bara det sociala könet, alltså genus, är mångtydigt, men det biologiska har visat sig vara lika svårförstått. Det finns inte endast två biologiska kön, säger Silius.

Det hon talar om är fall som Caster Semenya. Semenya vann VM-guld på damernas 800 meter 2009, men hennes könstillhörighet blev senare ifrågasatt. Efter anklagelserna valde internationella friidrottsförbundet att de undersöker huruvida Semenya har ett ovanligt medicinskt tillstånd som ger henne en otillbörlig fördel. Undersökningen offentliggjordes aldrig, men Semenya fick behålla sin medalj.

Dålig beredning

Frågan om Semenya och hennes könstillhörighet rönte stort intresse bland medierna. Liknande frågor blir också allt aktuellare vid medicinsk behandling och inom teknologisk forskning. Därför tror Silius att kvinnovetenskapens betydelse kommer att öka i framtiden.

profil
Harriet Silius
  • Ålder: 65.
  • Familj: Man, utflyttade barn och barnbarn.
  • Bor: I Åbo.
  • Äter: Det mesta, gärna nyfångad fisk.
  • Dricker: Rödvin.
  • Senast lästa bok: Jonas Hassem Khemiri: Jag ringer mina bröder.
  • Favoritserie på tv: Borgen.
  • Sommarsysslor: Gräsklippning, simning.

– I motsats till Sverige ser jag att vi har en mycket svag koppling mellan politik och vetenskap, säger Silius.

Hon menar att politiker, tjänstemän och lagstiftare i alltför låg grad utnyttjar den kunskap som växer fram vid universiteten. Samtidigt fattar man beslut som inte bygger på forskning.

– När det kommer till lagstiftning är det här sällsynt klart: nya lagar borde alltid konsekvensbedömas utifrån kön och genus.

Både i Finland och i Sverige har det under de senaste åren diskuterats frågor som hänger samman med könskorrigering och föräldraskap – med andra ord om kvinnor som blir män ska steriliseras eller få föda barn.

– Frågan om surrogatmoderskap är också komplicerad och borde förberedas ur flera olika perspektiv. Vi producerar mycket högklassig forskning som borde utnyttjas, säger Silius.

Trots att Silius har ett tungt år bakom sig kommer hon inte helt att varva ner och ta semester från kvinnovetenskapen eller Akademin.

– Sommaren är akademikernas högsäsong med tanke på konferenser. Jag ska bland annat undervisa i Frankrike, säger Silius.

Däremellan ska det bli stugliv i Houtskär, eftersom båten numera finns där.