Foto: Stig Hammarstedt

Hans jobb är att försvara Gotland

Den som äger Gotland behärskar Östersjön. Trots det har Sverige lämnat ön nästan helt utan militär närvaro. Sverige kan inte försvara Gotland, säger en svensk general till Hbl.

VISBY Det hörs ett kraftigt muller i skyarna över Gotland. Sekunderna efteråt rusar två jaktplan på låg höjd över Visby.

Några timmar senare upprepar sig scenen vid sydspetsen av Gotland, vid undersköna Holmhällarna. Den här gången är det bara ett plan som viner förbi.

Tre stridsplan på en och samma dag? Hur går ihop det med ryktet som säger att Gotland ska vara helt utan försvar?

Nja, helt försvarslöst är Gotland inte, även om de mest kritiska säger att ön lämnats vind för våg. Ta till exempel generalmajor Karlis Neretnieks, före detta rektor för Försvarshögskolan och regementschef för Pansarregemente 18 i Visby. Så här dräpande är hans slutsats om dagens försvar av Gotland:

– Det är i praktiken obefintligt.

Borta är Neretnieks gamla P18, med bland annat 5 000 man. Det lades ner 2004.

Kvar finns Hemvärnet med en enda man som fast anställd, major Anders Eckerberg. Han är den som i dag ska försvara Gotland mot en eventuell fiende.

Fast i ärlighetens namn. Helt ensam är han inte. Till sin hjälp har han 450 frivilliga i Gotlands Hemvärn.

Dessutom finns den så kallade Gotlandsgruppen med sju anställda, som årligen utbildar ett antal soldater för försvarsmakten eller Hemvärnet.

Gotlands betydelse ökar

Anders Eckerberg sticker inte under stol med att Hemvärnet står sig ganska slätt om det hettar till på allvar.

– Mot en kvalificerad motståndare med en kvalificerad utrustning har vi inte en chans med hemvärnsförbandet.

Vad menar du med kvalificerad?

– Att de ha tillgång till indirekt eld, attackhelikoptrar, allt sådant som en modern armé har.

Det behövs ingen militärexpert för att inse det. Hemvärnet har automatkarbiner, kulsprutor och granatgevär, inga tunga vapen.

– Ett gammalt hederligt infanteriförband, säger Eckerberg, som bland annat har tjänstgjort i Afghanistan.

Vad gör ni om fienden kommer?

– Vi försvarar oss så gott vi kan.

Säger Eckerberg, men påpekar i samma andetag att det i dag inte finns något direkt militärt hot mot Gotland.

Dessutom är det inte tänkt att Hemvärnet ensamt ska stå emot en eventuell fiende. De ska i första hand bädda för resten av försvaret. Hettar det till ska hjälp komma från fastlandet.

Det var avsaknaden av militära hot som ledde till att P18 och många andra förband i Sverige lades ner. Kalla kriget var över och när beslutet fattades såg de svenska politikerna en evig fred framför sig.

Alla militära resurser satsades på operationer i utlandet i stället.

Kvar ute i Östersjön låg Gotland militärt övergivet.

Få tänkte på historien.

På hur Gotland i sekler har varit så oerhört viktigt militärstrategiskt.

Och på att drömmen om evig fred så sällan slår in.

Men Karlis Neretnieks tar oss tillbaka till den krassa verkligheten. Och pekar på historien.

Han nämner till exempel Krimkriget på 1850-talet, då både engelsmännen och fransmännen använde Gotland som bas, bland annat för att meja ner Bomarsund på Åland. Och första världskriget, då både Tyskland och Ryssland ville ha sina baser på Gotland.

Inget säger att Gotlands betydelse skulle ha minskat sedan dess. Tvärtom säger Neretnieks.

– Nu när vapensystemen har fått ännu mera kapacitet och räckvidd har Gotlands betydelse för den som vill behärska Östersjön blivit mycket, mycket större än förr. Förr sköt kanonerna 20 kilometer, i dag skjuter man 400 kilometer med luftvärnsrobotar. Helt plötsligt har Gotlands betydelse ökat radikalt.

Lätt att låna Gotland

Karlis Neretnieks säger att det räcker med en titt på kartan för att förstå varför.

Han påpekar att de ryska S-400 luftvärnsrobotsystemen och Iskanderrobotarna har en räckvidd som täcker hela Baltikum, och ända ner över Warszawa.

Ska till exempel Nato försvara Baltikum mot Ryssland i en konflikt är den enda säkra vägen utom räckhåll för fiendens luftvärn att flyga via Sverige, med Gotland som en naturlig bas.

Omvänt kan sägas att om Ryssland vill säkra sin flank i väst för att kunna agera fritt i Baltikum är Gotland en utmärkt bas för ryska vapen och luftvärn.

Det här begriper naturligtvis också de ryska generalerna, säger Neretnieks.

– Det enklaste är att "låna" Gotland under tiden något pågår i Baltikum. Man lånar en månad eller två, och säger: Om ni svenskar låter bli att hjälpa Nato eller håller er neutrala så får ni igen Gotland senare.

Och att "låna" Gotland för den som vill är inte någon större ansträngning, enligt Neretnieks.

– Om någon skulle vilja ta Gotland så krävs det inte mycket resurser att göra det. Är det en hastigt uppblossande kris på några veckor, då kan inte Sverige försvara Gotland.

Är Gotland den viktigaste ön i Östersjön rent militärstrategiskt?

– Visst är den det. Utan tvivel.

14 stridsvagnar till ön

Men i de här termerna resonerar inte beslutsfattarna i Sverige.

Visst, i vinterns heta debatt i Sverige har en del ledande politiker, också inom regeringen, krävt en större satsning på försvaret och specifikt på Gotland, men några konkreta resultat syns inte.

Förutom de fjorton stridsvagnarna då, som enligt tidigare beslut ska vara på plats på Gotland före årets slut.

En åtgärd som Karlis Neretnieks fnyser åt.

– Fjorton stridsvagnar utan besättningar, det är ju bara löjligt.

Han har att jämföra med. När Neretnieks var chef över P18 hade han 5 000 man, 60 stridsvagnar, 100 pansarskyttefordon, en artilleribataljon och en komplett brigad att tillgå.

– Då funderade jag självfallet på hur jag kunde försvara Gotland. Den som hade velat "låna" Gotland då hade faktiskt fått satsa ganska mycket.

Men trots sin bitande kritik tycker Karlis Neretnieks att debatten har svängt.

– Det har gått sakta, men jag tror att ögonöppnaren, det som initierade ett nytt sorts tänkande var Georgienkriget 2008.

Det fick enligt Neretnieks också svenska politiker att inse att det inte finns några garantier för en omvärld utan konflikter.

Men gotlänningarna kan ändå sova lugnt, försäkrar överbefälhavaren Sverker Göranson för Hbl. Han säger att den militära organisation som Sverige just nu bygger upp ska kunna försvara hela Sverige.

– I det omvärldsläge vi har nu är det en tillräcklig organisation och vi kan hantera Gotland också.

ÖB säger att allt materiel och all utrustning inte behöver finnas på plats.

– Det som ofta finns med i diskussionen är att det måste finnas grejer från början, men hela den konceptuella tanken med den organisation vi bygger är att kunna flytta resurser dit man vill ha dem. Speciellt flyg och marina resurser flyttar vi ju väldigt fort.

ÖB talar med små bokstäver om hot.

– I diskussionen som förts i Sverige refererar många till det som var under kalla kriget, men det är ju inte den världen som finns nu.

Nej, ingen säger att Sverige är direkt hotat.

Å andra sidan led det svenska försvaret en stor prestigeförlust när Svenska Dagbladet avslöjade att ryska bombplan i påskas fritt fick öva attacker mot svenska mål utan att några Jas-plan skickades upp för att möta dem.

På den idylliska gotländska landsbygden har ljudet efter jaktplanen för länge sedan klingat av.

Kvar finns bara den blåklara himlen.

Och en stilla bön.

Att det nu säkert var svenska plan vi såg.