Grafik: Måns Eklund

Allt färre unga hittar jobb

Ungdomsarbetslösheten fortsätter att öka – särskilt ny­utexaminerade har det allt svårare. Nu krävs det större insatser för att råda bot på problemet, säger experter.

– Utbildningssystemet spottar hela tiden ut unga människor som måste hitta jobb. När den ekonomiska situationen blir bättre finns det risk för att den grupp som nu är arbetslös blir utslagen, säger Tuulia Asplund, ekonom på Handelsbanken.

Andelen arbetslösa unga 15–24-åringar var i maj 35,2 procent, vilket är 4,5 procentenheter högre än i fjol.

Enligt Pekka Tiainen, konsultativ tjänsteman vid Arbets- och näringsministeriet, är de åtgärder rege­ringen vidtagit för att råda bot på ungdomsarbetslösheten inte tillräckliga. Tyngdpunkten borde ändras från utbildning till sysselsättning.

– Det är förnuftigt och också nödvändigt att satsa på utbildning, men det räcker inte om det inte finns jobb för de unga när de är färdiga med studierna, säger Tiainen.

Den största orsaken till det svåra läget är lågkonjunkturen som finanskrisen lett till.

– För tillfället finns det inte en enda bransch i Finland som skulle anställa stora antal människor, säger Tuulia Asplund.

Asplund påpekar att antalet arbetslösa i maj är större än under and­ra månader på grund av att ungdomar som söker sommarjobb och avslutar sina studier samtidigt söker sig till arbetsmarknaden. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet, som ger en bättre bild av arbetslöshetsnivån, bland unga var 20,9 procent jämfört med 18,5 procent i fjol.

Asplund påminner om att unga är en grupp där majoriteten inte aktivt söker jobb. Andelen unga utan vare sig sysselsättning, studie- eller praktikplats var 8,6 procent i fjol.

Ungdomsgarantin otillräcklig
En åtgärd som regeringen tagit för att lösa problemet är ungdomsgarantin, som ska säkra en utbildningsplats eller sysselsättning för personer under 25 år och för nyutexaminerade personer under 30 år inom tre månader efter att de anmält sig som arbetslösa. Varken Tiainen eller Asplund anser att ungdomsgarantin är tillräcklig.

– Samtidigt är det svårt att säga hur situationen skulle se ut utan ungdomsgarantin. Men ensam räcker den inte, säger Asplund.

Pekka Tiainen menar att det viktigaste är att sänka anställningströskeln för unga. Man borde till exempel öka antalet statliga och kommunala jobb med hjälp av lönesubventioner.

– Tredje sektorn skulle anställa om de hade råd. Därför skulle det i detta fall löna sig att överväga att rucka på självfinansieringskravet, säger Tiainen.

En annan åtgärd Tiainen föreslår är att minska byråkratin genom att bestämma en viss summa som inte påverkar utkomstskyddet för arbetslösa. Pekka Tiainen kritiserar också beslutet att skära ner antalet yrkesutbildningsplatser.

– Det är bättre att de unga är i skolan än på gatan.

EU söker lösning
I går träffade arbetsminister Lauri Ihalainen EU:s arbetsmarknadsministrar i Berlin för att bestämma om gemensamma åtgärder mot  ungdomsarbetslösheten.

På EU-nivå är ungdomsarbetslösheten större än i fjol. Svårast är läget i södra Europa. Tyskland har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 7,8 procent. Där har man delvis satsat på läroavtal, som gör det lättare för unga att hitta jobb efter studierna.

I Danmark, som också klarar sig bra med en ungdomsarbetslöshet på 11,6 procent, har man satsat dubbelt så mycket på sysselsättningsåtgärder som i Finland. EU:s arbetsministrar enades i går om att prioritera åtgärder som förebygger ungdomsarbetslösheten.

För tillfället har sju länder en ungdomsgaranti. Åren 2014–2020 satsar EU 6 miljarder euro på att dämpa ungdomsarbetslösheten i de värst drabbade områdena. Summan är liten och arbetsministrarna betonar medlemsländernas eget ansvar.

– I Europa måste vi ta i bruk alla åtgärder som kan dämpa ungdomsarbetslösheten. Vi behöver tillväxt, nya arbetsplatser, öka utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt vidta strukturella reformer som underlättar arbetskraftens rörlighet, säger arbetsminister Ihalainen.

– Både den offentliga och den öppna sektorn är i en nyckelroll för att befrämja de ungas möjlighet att få jobb, säger Ihalainen.

Förtydligande i artikel om ungdomsarbetslöshet

Artikeln i Hbl (4.7.2013) och på hbl.fi om ungdomsarbetslösheten i Finland kräver ett förtydligande. I grafiken stod det att den beskriver andelen arbetslösa 15-24–åringar i maj. Det borde ha stått att den beskriver andelen arbetslösa 15-24–åringar av arbetskraften. Också i texten gäller siffrorna andelen av arbetskraften i åldrarna 15-24 som saknar jobb.