"Finland har inte lärt sig något av Grekland"

Regeringsprogrammen måste bli kortare och mindre omfattande. Det sade näringsminister Jan Vapaavuori (Saml.) i en intervju för Helsingin Sanomat i går.

Vapaavuori beklagar sig över att programmet försatt regeringen i en "tvångströja" som inte tillåter anpassningar till nya förhållanden. Den sittande regeringens program är med sina 140 sidor det längsta i finländsk historia.

Åsa Bengtsson, docent i statskunskap vid Åbo Akademi, kopplar Vapaavuoris kommentarer till den sittande regeringens bekymmer.

– Det är inte regeringsprogrammet i sig som är roten till det onda, utan det är den brokiga regeringen, menar Bengtsson.

Försvarsminister Carl Haglund (SFP) delar Bengtssons åsikt.

– Utmaningen är att vi har en regering med ganska varierande kulör, säger Haglund.

Åsa Bengtsson håller ändå med Vapaavuori om att kortare program vore en god idé – åtminstone för de stora partierna.

– Ett kortare program försätter små partier i en väldigt osäker situation. Nu har man gett en säkerhet åt alla partier att alla kommer att få någonting. Alla partier känner att de har en garanti, säger Bengtsson.

Svårt år

Vapaavuoris utlåtande kommer efter ett svårt år för både regeringen och Samlingspartiet. Efter de ytterst svettiga ramförhandlingarna i början av året har Finansministeriets förväntningar på Finlands ekonomiska tillväxt svävat mellan noll och 0,5 procent.

Samlingspartiets understöd har sjunkit stadigt. I juni var understödet 18,4 procent enligt Taloustutkimus.

I vilken mån berörde din kommentar den sittande regeringens problem, Jan Vapaavuori?

– Det var en allmän kommentar som jag inte vill anknyta till någon rege­ring. Men trenden är sedan 20 år tillbaka att regeringsprogrammen för varje regering blir lite längre och lite mera detaljerade, svarar Vapaavuori.

När Jyrki Katainens regering skrev regeringsprogrammet 2011 gav Finansministeriet en rosig bild av de ekonomiska utsikterna. Tillväxten skulle hålla sig stadigt över två procent.

I regeringsprogrammet skrev man ambitiösa mål för att sänka underskottet i den offentliga ekonomin och förbättra sysselsättningen.

Tur för finländarna

Pertti Haaparanta, professor i ekonomi vid Aalto-universitetet, förhåller sig ytterst misstänksamt till Vapaavuoris utlåtande.

– Det är tur för finländarna att regeringens händer är bundna, säger Haaparanta, som tror att Samlingspartiet egentligen vill få friare händer att skära ner i den offentliga sektorn.

– Finland har inte lärt sig någonting av Grekland. Om Vapaavuori fick som han ville skulle det bli blodiga nedskärningar i det här landet och den totala efterfrågan skulle falla ytterligare.

ICT och forstindustri

Vapaavuori tycker däremot att flera nya och viktiga frågor inte alls finns med i programmet.

– När vi skrev programmet var man orolig för skuldsättningen. Just nu är problemen på ICT-sektorn och forstindustrins nedgång mycket allvarligare frågor. Regeringsprogrammet ger inga svar på hur vi skall ta itu med de här problemen.

Men om den politiska viljan fanns kunde ni väl när som helst skriva ett nytt program?

– Det skulle inte finnas några hinder för det. Men mitt syfte var främst att påtala ett allmänt problem i vår politiska kultur.