Militären kan fälla Mursis regering

Medan intensiteten i demonstrationerna växer på Tahrirtorget i Kairo och runt om i landet passade sex ministrar ur president Muhammad Mursis regering på att lämna det sjunkande skeppet i tisdags. Sist ut var utrikesminister Muhammad Kamel Amr, vilket fick justitieministern att gå ut med ett meddelande och dementera att hela regeringen skulle ha kollapsat.

Men de flesta frågar sig hur länge Mursi och Muslimska brödraskapet ska kunna stå emot den populära gräsrotsrörelsen Tamarods (revolt) demonstrationer och de internationella påtryckningarna.

I måndags utfärdade militären en tidfrist på 48 timmar för att få ordning på det kaos som just nu lamslår landet, och i tisdags utsågs Nobelpristagaren Mohamed ElBaradei av oppositionen som representant vid kommande förhandlingar.

Om inte oppositionen och regimen kan komma överens kan militären komma att upplösa parlamentet och tillfälligt upphäva grundlagen.

Avfärdar tidsfristen

Mursi, som under två dagar har suttit i samtal med militären, har avfärdat tidsfristen och sagt sig stå bakom den nationella försoningslinje som han själv tillsammans med Egyptens islamistiska allians arbetat fram.

Lokala kontor av Muslimska brödraskapet har under oroligheterna satts i brand och plundrats vilket har fått anhängare att gå samman och bilda garden beväpnade med påkar och sköldar.

Brödraskapet, som mottog tidsfristen med stor irritation, har anklagat militären för att vilja göra en statskupp och ta makten från en demokratiskt vald regering.

Mikael Eriksson är säkerhetspolitisk expert på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Sverige.

– Det är en tolkningsfråga om militären har laglig grund att ta över ansvaret för landets styre. Dock skulle en intervention kunna motiveras av att nationen helt lamslagits och regimen blivit handlingsförlamad, säger Eriksson.

De flesta tror inte att militären är särskilt road av tanken på att axla ansvaret för ett Egypten som just nu verkar vara i fritt fall ekonomiskt och politiskt. Under interimsregeringen efter Hosni Mubaraks fall 2011 visade militären hur illa lämpad den var att styra Egypten, med massarresteringar, läkarundersökningar av kvinnliga demonstranter och övervåld.

– Trots allt har Mursi kommit till makten på ett legitimt sätt och om militären väljer att upplösa parlamentet kan det underminera demokratin, säger Eriksson.

Stor regional betydelse

Vad som händer i Egypten har stor betydelse för utvecklingen av den arabiska våren, tappar islamisterna och brödraskapet makten kommer det förmodligen att påverka andra islamistgrupper i regionen.

I förlängningen hotar ett inbördeskrig likt det i Syrien om polariseringen fortsätter och islamisterna tar upp väpnad kamp mot militären, en utgång ingen önskar sig.

– Det är mycket svårt att säga i vilken riktning utvecklingen kommer gå den närmaste tiden, men militären kommer att ha en central roll.

Eriksson ser tre scenarion som troliga. Antingen tar militären och Väpnade styrkornas högsta råd (Scaf) över makten tills oppositionen lyckas organisera sig och bli regeringsduglig, eller så bildas någon form av koalitionsregering mellan Mursi och oppositionen. Den tredje varianten är att nyval utlyses.

Men ett nyval skulle mycket väl kunna ge brödraskapet makten igen.

– Frågan är om protesterna verkligen är folkets röst. Mursi har stöd av arbetarklassen och de stora massorna på landsbygden. Vad vi ser på Tahrirtorget är till största delen en högljudd urban medelklass, säger Eriksson.

Källor: TT, CNN, FNB, al-Jazira