"Var inte så känslig hela tiden"

– Jag har hela mitt liv tyckt att det är något fel på mig, eftersom jag reagerar så starkt på saker, säger terapeuten och coachen Carola Boëthius.

Men något fel är det inte. Hon är bara, liksom 15–20 procent av befolkningen, en högkänslig person, med ett nervsystem som är känsligare än hos en genomsnittsperson.

Problemet är att högkänsliga personer inte riktigt passar in i vårt "tuta och kör"-samhälle, där allt skall ske effektivt och snabbt och armbågstekniken är vad som gäller. De tenderar att stanna upp, observera och reflektera innan de agerar och behöver mera tid att smälta intryck.

– Högkänslighet är en medfödd egenskap, som gör att man lägger märke till mer och tar in mera intryck och bearbetar dem djupare. Risken är att man lätt blir överstimulerad, eftersom man inte kan filt­rera intrycken och flödet. Det leder till att man känner sig uppjagad, blir stressad, får kortslutning. Det händer särskilt när man står inför stökiga situationer, höga stimulansnivåer och plötsliga förändringar. Då vill man helst bort därifrån!

Efter att ha läst några artiklar om HSP (Highly Sensitive Person) har Carola Boëthius fördjupat sig mera i ämnet. Hon har läst ett flertal böcker av Elaine Aron, en amerikansk psykolog som lanserade HSP-begreppet på 1990-talet och sedan dess har forskat mycket i frågan.

– Det var mycket befriande att ta del av hennes rön. Och nu har jag träffat henne på en föreläsning i Sverige.

I Sverige finns det en förening för högkänsliga personer och intresset för ämnet är stort där.

Försöker dölja

Av dem som är högkänsliga är omkring 30 procent extroverta, medan resten är mer inåtvända.

– Det finns lika många män som kvinnor som är det, även om män ofta anlägger en tuff mask för att dölja det draget. Det sitter inte så bra i mansrollen, säger Carola Boëthius.

Högkänsliga personer reagerar starkt på ljud, ljus, sinnesstämningar hos andra och ser och känner på sig saker som andra inte märker. Deras intuition är välutvecklad.

– Eftersom högkänsliga personer lätt blir överväldigade kan det hända att de vill dra sig undan och inte umgås med människor så mycket. Det här kan tolkas som blyghet, även om det inte är det. Om man får höra att man är blyg, betraktas det i vår kultur som något negativt och sätter sig på självkänslan, förklarar Carola Boëthius.

Högkänsligheten medför en ökad sårbarhet, men sannolikt har den även haft evolutionära fördelar. Många högkänsliga är till exempel riskmedvetna och lite försiktiga i nya situationer.

Elaine Aron brukar skämtsamt säga att om man alltid är väldigt noga med att lokalisera nödutgången när man går på bio, blir man lätt stämplad som neurotisk – till den dag det faktiskt börjar brinna. Då uppfattas man i stället som väldigt smart.

Sagan om prinsessan på ärten av H. C. Andersen handlar om en liten tös som var så känslig att fastän hon hade tjugo dunbolster vred och vände hon på sig hela natten, eftersom den lilla ärten skavde så – hon var sannolikt en högkänslig person.

– Ja, som högkänslig reagerar man på om kläder inte sitter bra och om till exempel strumporna korvar sig i stövlarna, säger Carola Boëthius.

Men det kan också ha sina fördelar att vara högkänslig. Det sägs att sådana personer är mer empatiska och kreativa än genomsnittet.

– Ju mer vi får upp ögonen för att högkänslighet är en egenskap desto bättre. På arbetsplatser och i skolan borde chefer och lärare uppmärksamma den och stödja den. Det stärker självkänslan hos den högkänsliga personen, som då också presterar bättre, säger Carola Boëthius.

Carola Boëthius leder en kurs om högkänslighet på Hangö sommaruni den 9–11 augusti.

Elaine Arons första bok heter på svenska Den högkänsliga människan.