"Användarna är själva den största risken"

Susanna Isohanni har använt Itellas nya tjänst redan i fem år och varit nöjd.

– Hur många människor hittar ett gammalt löneutdrag från 2010 i någon mapp där hemma? Fördelarna med nätpost är helt klara, särskilt när det gäller arkivering, säger Isohanni.

Netposti är inte samma sak som e-post, utan en skild elektronisk brevlåda som man loggar in på med sina nätbankskoder.

Om Isohanni fick välja skulle hon få all post till sin nätbrevlåda. I nuläget kan man inte få privat post, såsom personliga brev och vykort, elektroniskt. Det ser Isohanni inte som ett problem.

– Jag får så lite sådan post, det sociala har förflyttats till nätet. Nätposten är bra för officiell post, medan det privata sköts på Facebook, säger hon.

Brevhemligheten säkrad

Itella marknadsför Netposti som ett säkert alternativ, utan risk för till exempel skräppost. I april uppstod ändå misstankar om att postens elektroniska konsumenttjänster använts i bedrägerisyfte. Dataintrånget skedde inte i postens tjänster, men en del användarnamn och lösenord som stulits var desamma som behörighetskoderna i nätposttjänsten.

Tommi Björklund, affärsverksamhetschef på Itella, säger att riskerna för dataintrång i framtiden kommer att öka och att posten måste följa med utvecklingen.

– Vi låter en tredje part granska tjänsten och vi följer också kontinuerligt med om det finns någon suspekt nättrafik. Eftersom man kan använda nätbankkoder har vi i praktiken samma säkerhetsnivå som bankerna. Det är också viktigt att människor inte använder samma lösenord till allt.

Brevhemligheten är enligt Björklund garanterad också i nätposten.

– De brev som skickas via Netposti är mottagarens egendom, ingen hos posten har tillgång till dem, säger Björklund.

Susanna Isohanni är inte orolig för nätbrevlådans säkerhet.

– Det finns risker med allt. Jag anser att nätposten är lika säker som nätbanken, säger hon.

Bankkoderna är säkrast

Erika Suortti-Myyry vid kommunikationsverket anser att Netposti i ljuset av den information som är tillgänglig är en säker tjänst för konsumenter. De största riskerna med elektroniska tjänster överlag är för tillfället användarna själva.

– Användaren är oftast den svaga länken eftersom det är lättare att få skadeprogram till den privata datorn.

Enligt Suortti-Myyry är det något säkrare att logga in med bankkoder, även om det också finns skadeprogram som lyckas luska fram dem.

– Allmänt har banker, stora mediehus och liknande i Finland en hög datasäkerhet som det satsas på, säger Suortti-Myyry.

Susanna Isohanni önskar att fler skulle använda tjänsten så att också antalet avsändare skulle öka.

– Men det är lite som med hönan och ägget: om inte det finns avsändare finns det inte användare – och vice versa.

Elektronisk framtid

Tommi Björklund ser nätposten som en naturlig utveckling.

– Vi vill erbjuda det som ett modernare alternativ. Vi vill inneha samma roll mellan sändare och mottagare vi haft traditionellt också i informationssamhället, säger Björklund.

Itella har i våras fört en synlig marknadsföringskampanj för Netposti. Samtidigt har företaget bestämt att avsluta ett digitalt postutdelningsprojekt i den åboländska skärgården, där omkring hundra skärgårdshushåll fick en läsplatta och tillgång till digitala tidningar och nätposttjänst. Projektet skulle pågå tills augusti, men Itella beslöt att avsluta det redan i juni på grund av sparåtgärder.

– Responsen från kunderna är att de inte vetat att en sådan här tjänst existerar, därför har vi satsat på marknadsföring. Projektet avslutades eftersom vi fått det resultat vi sökt, säger Björklund.

Enligt Björklund fokuserade projektet främst på distributionen av digitala tidningar. Vilka åtgärder projektet leder till för skärgårdsbornas del framgår först under hösten.