Fem frågor: fet kost och fetma

Kan man utifrån din avhandling tolka det som att det inte är hur mycket man äter, utan vad man äter, som orsakar fetma?

Fetma överlag handlar främst om hur mycket man äter, även om vad man äter också påverkar. Enligt min avhandling kan en fetthaltig kost däremot leda till ämnesomsättningssjukdomar. I det fallet är kvaliteten det väsentliga.

Är skadorna fet mat kan orsaka beständiga?

Inget tyder på att skadorna skulle vara permanenta. Men den frågan står utanför min avhandling så den kan jag inte svara på direkt.

Kan man äta fetthaltig mat utan att vara orolig för att bli fet så länge man håller sig till den rekommenderade energimängden?

Först och främst är det viktigt att skilja på fetma och på ämnesomsättningssjukdomar. Jag har inte studerat metabolismen, utan en enskild mekanism, nämligen dysfunktioner i tarmens slemhinnebarriär. Där handlar det om vad man äter, inte hur mycket.

Spelar det roll hurudant fett man äter?

I min avhandling gavs mössen ister, det vill säga mättat fett. Mig veterligen finns det ännu ingen forskning som studerar hur fettkvaliteten påverkar tarmbarriären. Däremot finns det flera bevis för att mjuka fetter är bättre i fråga om ämnesomsättningssjukdomar överlag.

Vad hoppas du att dina forskningsresultat leder till i framtiden?

Jag hoppas att man i framtida forskning skulle göra en klarare skillnad mellan vad som är fetma och vad som är metaboliska problem. Det finns ett samband mellan fetma och ämnesomsättningssjukdomar, men av någon orsak finns det människor det här sambandet inte gäller för. Att vara fet betyder inte nödvändigtvis att man har en dålig hälsa.

Lotta Stenman disputerar på fredagen den 28.6 vid Helsingfors universitets medicinska fakultet.