"Yles trovärdighet kan äventyras"

Matias Turkkila är chefredaktör på Sannfinländarnas språkrör Perussuo­malainen, partiets pr-rådgivare, en av Hommaforums grundare och före detta vice ordförande i Suomen sisu. Han har ett förhållande med Sanna Ukkola som är politisk journalist på Yle och i helgen en av dem som bevakar partiets kongress.

Riikka Uosukainen, chef för aktua­liteter på finska Yle, ser inget problem i att Ukkola rapporterar från kongressen.

– Vår journalist har vårt fulla förtroende för tillfället. Förtroendet baserar sig på hennes arbete och professionalitet. Det arbetet är mycket transparent och alla kan granska det. Jag har inte haft eller har någon anledning att ifrågasätta Sannas yrkesskicklighet.

Uosukainen vill inte fördjupa sig i problematiken.

– Jag har redan en gång intervjuats av Hbl om det här (22.5). Jag hoppas att ni berättar för era läsare att det är andra gången ni skriver om det här.

Då var det inte klart att Sanna Ukkola kommer att rapportera från Sannfinländarnas partikongress. Ser du förhållandet som ett problem?

– Jag skulle kunna ställa en motfråga. Är journalister på en partipolitisk tidning odugliga partner för journalister? I vårt land finns en stark partipolitisk press där otaliga journalister jobbar. Det är ganska logiskt när man lever i en demokrati och alla finländska medborgare har rätt att delta. Utöver partier har vi allt från kommunalpolitiker och suppleanter till politiker i riksdagen.

Vad skulle du själv svara på frågan?

– Det här är mitt svar på din fråga.

Visste du om förhållandet?

– Det här var mina kommentarer.

Opinionsnämndens ordförande Risto Uimonen är kritisk till beslutet att Ukkola ska bevaka kongressen, förutsatt att cheferna visste om förhållandet. Enligt Uimonen handlar det om mediernas trovärdighet.

– Själv antar jag att Ukkola är en så erfaren journalist att förhållandet inte påverkar hennes rapportering. Jag tvivlar inte på att hon kan rapportera objektivt, men det är inte poängen. Poängen är att behålla publikens förtroende och det kan sättas på spel då informationen om förhållandet kommer fram. På en generell nivå skulle det vara bra att journalisten skulle ta hand om ett annat partis partikongress.

Risto Uimonen har redan hört talas om förhållandet.

– Det relevanta är om Sanna Ukkolas chefer kände till förhållandet då de beslöt att hon kommer att rapportera från Sannfinländarnas partikongress. Publiken känner inte till förhållandet. I tittarnas ögon kan det vålla förvåning och frågor. Det är också relevant hur saker ser ut. Jag säger inte att förtroendet kommer att äventyras men att det kan göra det.

Hur skulle du själv agera?

– I motsvarande situation skulle jag antagligen tänka annorlunda. Jag understryker antagligen eftersom jag inte känner till alla detaljer. Jag skulle ha jävat mig själv eller som chef konstaterat att det är bättre att någon annan sköter rapporteringen.

Någon klart gränsdragning om vilka personer som ska räknas som politiskt aktiva finns inte, enligt Uimonen.

– En gräns för vad som tillhör privatlivet måste dras någonstans. Om det skulle vara fråga om en vanlig sannfinländsk medlem skulle det också vara ifrågasatt, men ju högre upp i hierarkin man är och har ett förhållanden mellan journalister måste det beaktas.

– Det här problemet blir aktuellt då det är fråga om små redaktioner. Yle har råd att välja, säger Uimonen.

Är det journalisten eller redaktionen som har ansvaret?

– I slutändan är det cheferna som har ansvaret. Men det stör inte om journalister själva funderar på frågor om jäv.

De fall som Yle tidigare behandlat har handlat om partiordförande och ministrar som sällskapat med journalister.

Ukkola själv vill inte kommentera förhållandet.

– Det är en privatsak.