Samlingspartiet kringgår könskvoter

Fullmäktigeledamoten Terhi Koulumies (Saml) blev nyligen invald i styrelsen för Huvudstadsregionens vatten Ab. Koulumies är också styrelsemedlem i Helsingforsregionens miljötjänster, HRM som är en samkommun som producerar miljötjänster för Helsingforsregionen. HRM:s styrelse utser representanter till styrelsen i vattenbolaget.

Kort efter att Koulumies blivit invald i vattenbolagets styrelse meddelade hon att hon inte kan delta i styrelsens möten förutom då hennes suppleant Matti Enroth (Saml) har förhinder. Nu undrar styrelsekollegor i andra partier samt tjänstemän vilket ständigt fyraårigt förhinder som kan kräva ett sådant undantag.

Intern överenskommelse

Terhi Koulumies själv bekräftar genast att hennes förhinder är en överenskommelse med Enroth och hänger ihop med könskvoterna.

– Matti Enroth föreslogs från början för posten. Det visade sig sedan att könskvoterna inte uppfylldes i styrelsen. Då kom vi överens om att byta så att jag blir ordinarie medlem och Matti suppleant, men att det är Matti som går på mötena.

Enligt Enroth ser HRM kommunikationen till vattenbolaget som viktig och vill därför gärna ha ordföranden som ordinarie styrelsemedlem.

Det är alltså ingen helt enkel affär det handlar om: frågan om könskvoter kom fram på ett styrelsemöte då det visade sig att kvinnorna var för få. Matti Enroth meddelade då att han kan avstå från sin ordinarie styrelsepost, något han själv kallar "en stor uppoffring".

Suppleanten Terhi Koulumies klättrade upp till ordinarie medlem, men de två samlingspartisterna gjorde alltså genast en intern överenskommelse om att det är suppleant Enroth som deltar i de flesta möten. Det hela kompliceras ytterligare av att vattenbolaget hade velat slopa politikerstyrelsen helt och ha en styrelse som består av enbart tjänstemän.

Moraliskt ifrågasatt

Enligt lagen ska det finnas minst 40 procent kvinnor och minst 40 procent män i ett kommunalt förtroendeorgan. Vattenbolagets styrelse har sju medlemmar av vilka fyra är män och tre kvinnor. I praktiken är det ändå fem män och två kvinnor som sitter på mötena och det helt lagligt.

– Men moraliskt och etiskt är det helt fel. Det är inte 2013 alls, säger en källa till Hbl.

Är könskvoterna viktiga, Terhi Koulumies?

– Jag stöder dem som princip. Men inte kan man behöva följa dem i alla lägen, om det blir komplicerat. Inte behöver man se så svartvitt på saken.

SDP:s gruppordförande Osku Pajamäki får höra talas om överenskommelsen av Hbl.

– Det är emot andan i lagen. En annan sak är om man går in för en rotation där man delar upp det så att ordinarie medlemmen går på vartannat möte och suppleanten på vartannat. Men gör folk som i det aktuella fallet, kan man lika gärna slopa hela systemet.

Pajamäki poängterar att han inte känner till det aktuella fallet, men medger att könskvoterna innebär huvudbry för alla partier.

– Alla fullmäktigegrupper har samma problem. Men man har kommit överens om att det är en så viktig värdering att den ska gå före.

Av samma åsikt är fullmäktigeledamoten och SFP:s representant i stadsstyrelsen Marcus Rantala.

– Inom SFP har vi ett så brett kunnande att det inte har varit ett problem. Men visst är det ett pusslande.

Inte heller Rantala har hört talas om det aktuella fallet.

– Jag känner inte till fallet explicit, men inte är det meningen att det ska gå till så här. Visst ger det en märklig bild.