Foto: Carsten Lundager.

Utsläppsavslöjande positivt för Östersjön

Det polska fosforutsläppet som tagits upp i de finska medierna kan bli ett startskott för effektivare uppföljning.

– Det finns ingen orsak att tvivla på att den här incidenten skulle kunna bli en framgångshistoria, säger Helle Pilsgaard som är ordförande för Östersjökommissionen Helcom. Fosforutsläppen i Östersjöländerna diskuterades på Helcoms möte i Helsingfors som avslutades i går.

Enligt Pilsgaard kan avslöjandet leda till insatser i likhet med den pågående reningen av älven Luga invid gödselfabriken i Kingisepp i Ryssland. Specialforskaren Seppo Knuuttila vid Finlands miljöcentral var en av forskarna som uppmärksammade läckan i Luga, och han ser de utomstående rapporterna som vittnat om fosforbelastningen i Polen som livsviktiga för att få bukt med utsläppen.

– Bland de kritiska punkterna i avrinningsområdet finns gipsfällningshögarna, de har inte kartlagts tillräckligt noga. Det behövs mer prover – det är bra att den här saken nu kommer i rullning.

Omfattande läcka

Det var i lördags som Helsingin Sanomat avslöjade ett omfattande fosforläckage i närheten av polska staden Gdansk. Proverna som tidningen låtit ta kring Fosfory-fabrikens slagghög uppvisade stora mängder fosfor – läckaget kan ligga på upp till 220 ton forsfor per år, vilket är mer än den finska industrins årliga fosforbelastning på Östersjön.

En rapport som John Nurminen-stiftelsen beställt av konsultföretaget Pöyry visar att utsläppen i Gdansk kan ligga på över 500 ton fosfor årligen. De polska myndigheterna dementerar att fosfor skulle läcka till Östersjön från gipsberget invid gödselfabriken.

Bättre koll på utsläppen

Trots larmrapporterna finns inte gipsberget i Gdansk med på Helcoms lista över punktbelastare. Det här beror enligt Knuuttila antagligen på att Polen inte uppmärksammat orten i sin lista över så kallade "hot spots", ställen med utsläpp som borde åtgärdas.

På frågan om varför man ännu år 2013 hittar stora utsläpp som inte finns med på listan går åsikterna isär.

– Som en följd av den ekonomiska boomen som började på 1990-talet dyker nya möjliga miljöhot upp, och "gamla synder" existerar tyvärr fortfarande, konstaterar Pilsgaard.

Däremot är Seppo Knuuttila av den åsikten att Helcom varit alltför kvickt med att rensa utsläppsplatser från sin lista, utan att lägga till de nya nersmutsarna. För att bättre skydda Östersjön räcker det enligt Knuuttila inte med att ta prover i havet. Man borde också bli bättre på att hålla koll på varifrån fosforutsläppen härstammar. Pilsgaard ser kommunikation som det bästa verktyget för att råda bot på utsläppet i Gdansk, och andra möjliga problemställen.

– Det bästa vapnet är att publicera och dela pålitlig information, och att föra en dialog. Även om internationell kooperation kan verka långsamt så ger det resultat.