Presidenten höjde profilen

När president Sauli Niinistö på söndagen öppnade de utrikes- och säkerhetspolitiska diskussionerna på sommarresidenset Gullrand var hans avsikt att provocera fram en äkta debatt, inte att välkända åsikter skulle upprepas ännu en gång.

Han ondgjorde sig över att uppdämda känslor i alltför hög grad styr det utrikes- och säkerhetspolitiska tänkandet i allmänhet och Natodebatten i synnerhet.

Detta leder enligt presidenten till att debatten tillspetsas till ett ja eller ett nej till Nato. Dessutom uppstår märkligheter som att en större del av folket enligt Yles färska enkät motsätter sig ett Natomedlemskap om Sverige är med än utan Sverige, samtidigt som andra undersökningar visar att det finns ett mycket brett stöd för nordiskt militärt samarbete.

Niinistö påpekade att viktiga arenor, som Nato-toppmöten, går Finlands näsa förbi när vi står utanför militäralliansen.

Beträffande de mänskliga rättigheterna framhöll Niinistö att han inte gillar pekpinnefasoner. Han lyfte också fram den ekonomiska politikens ökade betydelse.

– Allt som har med pengar att göra är inte bara finanspolitik utan också utrikes- och maktpolitik, konstaterade han.

När diskussionerna i går kom i gång höll bland andra Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb (Saml) och finansmannen Björn Wahlroos föga överraskande med om att den ekonomiska politiken i allt högre grad är en del av utrikespolitiken. Mer överraskande var kanske att ingen ifrågasatte det.

Utrikesminister Erkki Tuomiojas (SDP) analys var att vi blir allt mer beroende av varandra och att dagens och morgondagens hot bara kan bemötas med ett brett säkerhetspolitiskt samarbete alla länder emellan.

Centerns ordförande Juha Sipilä höll för sin del i stort sett det tal han brukar hålla, om kreativt företagande och ny teknologi.

Osäkerheten om i hur hög grad Finland är allierat och med vem fick Vänsterungas ordförande Li Anderson att fråga närvarande ministrar hur det egentligen är med saken. Hon krävde att Finland definierar sig som icke-allierat.

Försvarsminister Carl Haglunds (SFP) svar var att Finland nog har närmat sig Nato och att saken inte har diskuterats så mycket offentligt.

Bistånds- och utvecklingsminister Heidi Hautala (Gröna) förundrade sig över presidentens antydningar om att handelspolitik borde gå före mänskliga rättigheter.

− Det är viktigt att konsekvent främja mänskliga rättigheter i all utrikespolitik, betonade hon i ett pressutskick.

Med undantag av inledningen fördes samtalen bakom slutna dörrar, men på eftermiddagen sändes slutdiskussionen på webben. I den ställdes många frågor medan svaren var färre.

Nato-arbetsgruppens ordförande Jarmo Mäkelä berättade att man nådde enighet bara om att Finland har två alternativ, att satsa på det nationella försvaret och ansluta sig till Nato eller att satsa på det nationella försvaret och inte göra det.

Enligt Mäkelä hade man i arbetsgruppen bland annat undrat över vad Finland ska göra om Sverige ansöker om medlemskap om det gått så att Finland halkat in en säkerhetspolitiskt obestämd situation. Dessutom frågade man sig om Nato faktiskt kommer till vår hjälp om vi blir anfallna och hur stor prestigeförlust för Ryssland ett Natomedlemskap skulle vara. I sitt avslutningsanförande förvånade sig president Niinistö över att en del upplevt det som besvärligt att det säkerhetspolitiska läget är svårt att definiera.

– Så tycks det vara i hela världen just nu. Kanske är det bra att man då inte låser sig.

Niinistö resonerade också kring värderingar i utrikespolitiska samtal. Han varnade för att pracka västerländska värderingar på resten av världen.

En uppenbart nöjd Niinistö utlovade en fortsättning på Gullrandasamtalen. Han lovade också att en rapport skrivs om innehållet i diskussionerna.