Hård kritik gör tyskar upprörda

Nazistjämförelserna kommer inte bara från arga demonstranter i Grekland och Cypern. Också Ungerns premiärminister Viktor Órban och en kolumnist i spanska tidningen El País har jämfört förbundskansler Angela Merkels Tyskland med Tredje riket.

Andra talar om tysk hegemoni (som Luxemburgs utrikesminister) och Merkels egoistiska omedgörlighet (som en del ledande franska socialister). Många tyska politiker har fått nog av att landet beskylls för mi- sären i krisländerna, trots att euroländerna tillsammans beslutar om villkoren för räddningspaketen.

I ett tal i Frankrike avfärdade tyska utrikesministern Guido Westerwelle (FDP) uppfattningen att Tyskland struntar i tillväxt och bara vill tvinga sin sparpolitik på resten av Europa. Också EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har försvarat Merkel och Tyskland.

Många gillar landet

Men när man talar om agget mot Tyskland ska man komma ihåg att ingenting är svartvitt, säger Ulrike Guérot på tankesmedjan European Council on Foreign Relations.

– Sympatierna för Tyskland ökar också, och allt fler invandrare kommer till Tyskland. Det finns motstridiga data.

I maj publicerade Pew Research Center en undersökning från åtta EU-länder som visade att Tyskland uppfattas som det arrogantaste och minst medkännande, medan BBC:s mätning visade att Tyskland är världens mest omtyckta land också bland spanjorer och fransmän.

– Klyftan finns inte mellan Tyskland och de andra, utan olika åsikter finns överallt. I Frankrike vill många ha reformer som Tysklands. I Italien finns mycket agg mot Tyskland, men många anser också att pressen från Europa behövs för att få saker gjorda.

Diskuteras mycket

I Tyskland syns rubriker som "Otacksamma eurogrannar är Tysklands lön" (Focus), "Därför hatar de oss" (Wirtschaftswoche) och "Syndabocken Tyskland" (FAZ). Man kunde tänka sig att tyskarnas vilja att delta i räddningspaketen minskar, och eurokritiken ökar.

Guérot tror snarare att effekten kan vara den motsatta.

– Ingen vill vara den fula tysken eller se Hitlerbilder från andra länder. Men jag tror det leder till en medvetenhet om sparpolitikens negativa effekter och att fler börjar se Tysklands ansvar i stället för offerrollen.

Hon tror inte kritiken påverkar den tyska politiken så mycket.

– Hur regeringen än ser ut efter höstens val kommer den stå för ekonomiska reformer, men sannolikt vara redo att ge Sydeuropa mer tid och bättre villkor.

"Ska leda men inte leda"

Roderick Parkes som leder EU-programmet på Polens utrikespolitiska institut tror att agget mot Tyskland avtar så fort euron återhämtar sig. Han tycker att pratet om Tysklands dominans är löjligt.

– Man vill samtidigt att Tyskland ska leda och inte leda. Men det verkliga problemet är att ingen har makten i EU, och inget blir gjort. Länderna måste inse att makten inte finns i Bryssel eller Berlin utan hos dem själva, och lära sig att samarbeta.

Eurokrisen har förstört balansen mellan London, Paris och Berlin, som tidigare präglade EU.

– Först sköt duon Merkel och Nicolas Sarkozy Storbritannien åt sidan, och sedan kom krisen i den tysk-franska relationen.

Parkes tror debatten om räddningspolitiken blir mer positiv och konstruktiv om tillväxtförespråkarna får en ledargestalt och ett konkret program att argumentera med mot sparpolitiken.

Nästa års EU-val kan bli ett steg åt det hållet, om den nya kommissionsordföranden kommer från vänstern.