Små flygplatser i farozonen

Det är konkurrenskommissionär Joaquin Almunia som leder arbetet med nya riktlinjer för flygen i Europa. Enligt Almunia finns en över- etablering av regionala flygplatser i Europa och många får ett dolt stöd.

Almunia vill ha "balans" mellan lika konkurrensvillkor och de regionala flygplatserna.

I dag finns det 450 flygplatser inom EU. 800 miljoner resenärer åker med 15 miljoner flygavgångar i Europa varje år.

Glesbefolkade Finland och Sverige hör till de länder i Europa som skulle drabbas mest av reformen – om den blir av.

I Sverige räknar man med att 36 flygplatser ligger i riskzonen.

Almunia har lovat att under sommaren komma med ett utkast för hur stora stöden till de regionala flygplatserna får vara.

Kari Savolainen, vd för Finavia som ansvarar för 25 flygplatser i Finland, konstaterar att det stöd som de mindre flygplatserna fått i huvudsak är investeringsstöd.

Av de 25 flygplatserna är det bara en som går med vinst, Helsingfors-Vanda flygplats. Vinsten från den täcker i princip förlusten för de 24 andra.

Savolainen är inte särskilt nöjd med den situationen.

– Antingen tillåter man offentligt stöd eller så krymper nätet med flygplatser, säger han.

Vilka flygplatser som skulle ryka först låter han vara osagt.

Men han tycker att den svenska modellen där näringslivet tagit över vissa regionala flygplatser är intressant.

Enligt Pernilla Baralt, EU-kommissionens pressansvariga i Sverige, är det en missuppfattning att allt offentligt stöd skulle försvinna.

Precis som i Finland har Sverige regioner där flyget är det enda sättet att förflytta sig till andra regioner på rimlig tid.

– Vi har ingen ambition att sätta åt några små flygplatser, säger Baralt till TT.

Förlust. Glesbefolkade länder såsom Finland skulle drabbas hårdast ifall reformen skulle bli av.