De äldre får inte svensk hemvård

Nu lovar chefen för vårdservice Juha Julkkunen att det skall bli ändring.

Enkäten gjordes bland personer som enligt befolkningsregistret har svenska som modersmål. Den ingår i en rapport om svensk service i social- och hälsovården som social- och hälsovårdsnämnden behandlar på tisdag.

Den första juli träder en ny lag om äldres social- och hälsovårdsservice i kraft som bland annat kräver att språklagen skall följas så att service erbjuds på båda språken.

Kan ni garantera att staden genast från den första juli kan erbjuda svensk hemvård åt alla 72 som säger att de vill ha det, Juha Julkkunen?

– Det kan vi inte erbjuda genast. Men målet är utan vidare att erbjuda svensk service åt alla som vill ha det. Våra metoder är att trygga tillräckligt med svenskkunnig personal i de svenska teamen och bättre utnyttja köpta tjänster. Bland tjänsteproducenterna finns flera som erbjudit svensk service. Vi utreder också möjligheten att börja använda servicesedlar nästa år. Dessutom vill vi aktivera dem på socialverket som inte har svenska som modersmål att aktivt delta i språkutbildning.

Bryter ni inte mot lagen om ni inte kan erbjuda svensk service?
– Det sker ingen dramatisk förändring i och med att äldreomsorgslagen träder i kraft den första juli, språkkravet har ju funnits redan tidigare. Det är inte fråga om att vi inte skulle vilja ge god service, vi vill följa lagen.

Det står i rapporten att ni via köpta tjänster vill använda svenskspråkig personal. Kommer ni att kräva att firmorna skickar svenskkunnig personal till klienterna?
– Det kan vi inte kräva, någon sådan punkt finns inte i avtalen som förpliktar dem att erbjuda svensk service. Men nu har vi fler producenter än förr som kan erbjuda alternativ.

Varför kan ni inte i avtalen förplikta företagen att tillhandahålla svensk personal?

– Vi kan inte skriva in det för att producenterna inte kan förbinda sig att ha personal i reserv och vi kan inte förbinda oss till att köpa en viss mängd service. Vi köper enligt behov och enligt vad de kan ordna. Problemet med att skriva in en sådan mening i avtalen är att vi sannolikt inte får några anbud och får vi anbud är de för dyra för oss.

Kan man inte skräddarsy ett antal svenskkunniga vårdare för 72 personer?
– Det går inte för att behovet av vårdare ändras hela tiden. Säger 72 personer att de vill ha svensk vård betyder det att det just då fanns 72 personer med det behovet. I dag är det kanske inte fråga om samma antal. De som behöver hemvård behöver det kanske för en kortare tid efter en sjukhusvistelse eller så tar behovet slut då de flyttar till en vårdenhet. Kunderna kommer och går och behovet växlar, det är svårt att skräddarsy personal.

Säde Pitkänen som koordinerar den svenska servicen och också gjort enkäten säger att socialverket försöker ha samarbete med Arcada och Prakticum men de som studerar söker sig ofta bort från Helsingfors eller till andra yrken.
– Då vi försökt skapa team på svenska har det inte funnits en enda sökande till tjänsterna, säger Pitkänen.

Gunvor Brettschneider (SFP) i nämnden anser att det är en organisationsfråga.

– Det finns svenskkunniga i de finska vårdteamen i Helsingfors men man har aldrig tagit reda på vem som kan svenska och det är helt slumpmässigt om en svensktalande besöker en svenskspråkig klient, man har inte organiserat det, säger hon.
Brettschneider kommer att påtala bristerna på nämndens möte men har inte bestämt sig för om hon ger ett motförslag.

I Folkhälsans seniorhus är det inga problem med svensk service. Åsa Forsblom, Berit Andersson och Mary Willman sitter i cafeterian och dricker kaffe. De har alla bott flera år i huset, i egna lägenheter och är nöjda med hemvården som är på svenska. De vet att det kan vara svårt att få service på svenska i södra stadsdelarna.

– Men nog verkar de helt nöjda som får finsk hemvård också, säger Andersson.
Vid ett annat bord sitter ett större sällskap.

Hur viktigt är det att få hemvården på svenska?
– Vi är så pass tvåspråkiga att det inte spelar så stor roll. Huvudsaken är att man får den, säger Valborg Louhisto.
Christian Ahlström håller med, men för Peter och Nina Sandelin är det viktigt att få hemvården på svenska.

– Ja, när man blir gammal så glömmer man orden, så nog är det viktigt att få vård på sitt modersmål, säger Kerstin Kurtén.

– Och nog ska man ha rätt att kräva vård på svenska, vi har ju betalat kommunalskatt, säger Valborg Louhisto.

Enkäten:

• Av de 264 som svarade på enkäten sa 92 att de får och vill ha svensk service medan 72 sa att de vill ha men inte får svensk service.
• Fem svarade att de får svensk service även om de inte vill ha den och 88 sa att de inte får och inte vill ha svensk service.
• I fortsättningen skall socialverket bokföra varje kunds modersmål samt önskemål om på vilket språk kunden vill ha sin service.
• De nuvarande svenskspråkiga teamens fortsatta arbete tryggas och samtidigt ser man aktivt på möjligheterna att grunda nya svenskspråkiga team i hemvården.
• Köpta tjänster utnyttjas mer planenligt för att ge svenskspråkig service. I den senaste upphandlingen fick man kontakt med nya producenter som erbjuder svenskkunnig personal. Beslut om nya serviceproducenter fattas i social- och hälsovårdsnämnden på tisdag.