Kommunstrukturlag vållar huvudbry

Det finns både juridiska och ideologiska meningsskiljaktigheter om hur lagen om kommunstrukturen ska stiftas.

Det sade ordföranden för riksdagens grundlagsutskott Johannes Koskinen (SDP), när utskottet inte heller på fredagen fick klart sitt utlåtande.

Grundlagskutskottet har inte lyckats besluta sig för om det anser att kommunstrukturlagen är grundlagsenlig eller inte. Utskottet sköt upp behandlingen av frågan till tisdag.

Lagen förutsätter i praktiken att alla kommuner gör en sammanslagningsutredning.

Utskottet diskuterar med vilka ändringar lagen kan stiftas som en vanlig lag, eller om det måste bli fråga om brådskande grundlagsordning. Det skulle kräva fem sjättedelars majoritet i riksdagen.

Efter några pauser i mötet blev Koskinen på eftermiddagen tvungen att medge att arbetet måste fortsätta på tisdag.

– Jag tror att vi kan åstadkomma ett uttalande på tisdag, sade han.

I grundlagsutskottet har man traditionellt strävat efter enhällighet när man tagit ställning till om lagar är grundlagsenliga. Annars skulle regeringspartierna med sin majoritet kunna driva igenom sådana utlåtanden som de vill ha.

Enligt Koskinen strävar man också nu efter så stor enighet som möjligt. Han ville inte säga i vilka konkreta frågor man är oense.

– Också mellan experterna finns det ganska stora linjeskillnader om hur grundlagen ska tolkas när det gäller kommuninvånarnas självstyrelse. Det finns juridiska argument, oenighet kring kommunpolitiken och ideologiska skillnader mellan partierna, sade Koskinen.

Söker hållbar linje

Enligt Koskinen försöker utskottet hitta en juridisk linje som man kan leva med i tiotals år. Nu måste man bland annat ta ställning till vad den kommunala självstyrelsen som det talas om i grundlagen är.

Tidigare kommunministern Tapani Tölli (C), som sitter i grundlagsutskottet, önskar att ärendet ska få ta tid, just för att det har så stor betydelse.

Utskottets vice ordförande Outi Mäkelä (Saml) påpekar att kommunstrukturlagen komplicerades när justitiekanslern krävde att vårdreformen kopplas ihop med helheten.

Grundlagsutskottets åsikt behövs för att förvaltningsutskottet ska kunna göra upp sitt betänkande om lagen. Betänkandet ska enligt planerna vara klart nästa vecka.
Lagförslaget ska enligt planerna vara klart för riksdagens plenum veckan efter midsommar och lagen är tänkt att träda i kraft i början av juli. Då har kommunerna ett år på sig att göra sina utredningar om kommunsammanslagningar.
Ett problem är att det fortfarande inte finns något lagförslag om reformen av social- och hälsovårdstjänsterna trots att den hör ihop med kommunreformen.