Människans bästa vän klarar det mesta

I hundgården på yrkesskolan Axxell i Brusaby samsas en grupp svarta och bruna unga labradorer i en stor bur. De är här på "dagis" några timmar, medan deras skötare, elever i skolan, är på lektion.

På Brusaby skolas assistenthundar för Invalidförbundets räkning. De används vanligen för personer med funktionshinder som behöver hjälp med olika situationer i vardagen. Hundarna lär sig till exempel öppna dörrar, tända och släcka lampor, varna om spisplattan blivit på, sätta in och ta ut tvätt ur tvättmaskinen.

– Vi har vanligen mellan tio och tjugofem hundar i skolning och har två till tre egna valpkullar varje år, beroende på vad behovet är. Vi strävar efter att avla våra hundar själva, säger läraren och djurtränaren Elisa Forsman.

De labradorer man föder upp är en mellanvariant av den smäckra jaktlinjen och den knubbigare utställningslabradoren.

På Brusaby har man utvecklat ett speciellt koncept som innebär att de studerande får en egen sköthund, som de har hand om hela tiden från det hunden är valp. Den bor på internatet med sin skötmatte och är hemma med henne på loven.

– På det sättet lär sig hundarna från början att bli sociala och klarar av olika situationer som att åka tåg, röra sig på stan och träffa människor. De får vara tillsammans i två år, tills det är dags för hunden att flytta till den person som skall bli dess nya matte eller husse, säger Elisa Forsman.

Alla hundar duger inte som assistenthundar. De måste ha friska höfter och armbågar och det testas de för. Redan vid sex veckors ålder ser man hurdana egenskaper hunden har. Vid ett års ålder faller en del bort på grund av hälsoskäl eller lynne.

– Av tio hundar faller tre, fyra bort.

Vid ett års ålder börjar den egentliga träningen, där ledorden är positiv förstärkning. Så fort hunden gör som man vill får den lite hundgodis.

– Tyvärr är det ännu många som straffar sina hundar med hårda ord eller hårda träningsmetoder. Det är ingen idé, det bara stressar hunden. Om det blir en fnurra på tråden mellan människa och hund, eller den inte förstår, är det oftast människan det är fel på. Hunden vill göra rätt för sig och vill bli belönad, säger Elisa Forsman som anser att det egentligen bara är människans fantasi som sätter gränser för vad hunden kan göra för att bistå människan.

Lukten är allt

Allt bygger på hundens luktsinne. Hunden har 220 miljoner inbyggda doftceller mot människans 4 miljoner.

– Vi blir allt bättre på att förstå vilken kapacitet hunden har och utvecklingen går framåt med hiskelig fart, säger Elisa Forsman.

Mögelhundar, likhundar, tryffelhundar känner vi alla till. Nu finns det också hundar som kan snusa sig till granbarkborrar, vilket innebär att skogsägare i framtiden kan spara stora pengar på att hunden i tid ger hals om sådana håller på att invadera skogen.

På Brusaby har man nu börjat skola diabeteshundar. Det är helt nytt i Finland. Hundens uppgift är att markera eller alarmera när blodsockervärdet blir lågt och också kunna väcka husse eller matte på natten.

– För att få flera hundar i den här genren behövs extra finansiering.

Brusaby ordnar också utbildning för personer som har en egen hund hemma och har någon i familjen som har diabetes.

– Det blir förstås inte samma sak, men med ihärdig träning kan man komma långt, säger Elisa Forsman.

Nyaste nytt är att man i England håller på att lära hundar hitta cancer i ett tidigt stadium.

– Sjukdomar luktar och om man kan extrahera sjukdomsdofterna så att hunden känner igen dem, lär den sig att ge akt på dem.

Det här öppnar hisnande perspektiv, som både kan spara stora pengar för samhället och samtidigt bespara människor mycket lidande.

Full koncentration

Vi träffar Kenda, snart två år, och hennes tränare Sara Palo. Sara sätter sig i en rullstol och sätter en sele på hunden, som då vet att den är på jobbet. Då får man absolut inte störa den.

Kenda är fullt koncentrerad på Sara, som med korta kommandon ber den utföra olika uppgifter. Att fylla tvättmaskinen går med blixtens hastighet och för varje gång ett plagg hamnat in i den, får den en hundknapp i belöning.

– En assistenthund är i princip på jobbet 24 timmar i dygnet och måste därför kunna koppla av mellan sina uppgifter, säger Elisa Forsman.

Det är Invalidförbundet som köper hundarna från Brusaby och kopplar ihop rätt hund med rätt ägare.

Det tar en viss tid för dem att hitta den gemensamma melodin och på Brusaby ser man till att den nya ägaren får all den hjälp han eller hon behöver för att komma i gång med sin nya roll.

– Förutom att hunden rent praktiskt är till stor hjälp betyder den mycket ur ett socialt perspektiv. Som rörelsehämmad blir man lätt isolerad och människor har kanske svårt att komma och prata med en. Då hunden finns där blir den en naturlig inkörsport till ett samtal, säger Elisa Forsman.

Det kostar mycket att utbilda en hund till sina uppgifter. Behovet av fler hundar är enormt, så de som får en sådan kan betrakta det som en lottovinst.