Claes, 2, och Ruben Höckerstedt, 4, får fart av mamma Anna Packalén. Foto: Fia Doepel

Ruben och Claes i Ekenäs är undantag

Deras dagiskompisar heter Melvin och Lukas och Fanny och Alva – omåttligt populära namn i dag. Men de här killarna banar väg för eventuella nya trender.

Ruben Torvald och Claes Ingmar heter två pigga pojkar i Ekenäs. Inte helt vanliga namn på en 4- och en 2-åring i dagens Finland, utan närmast en hälsning från många årtionden tillbaka. Men varken effektsökeri, vurmande för vintagenamn eller en önskan om att sticka ut var de bakomliggande motiven då föräldrarna Anna Packalén och Ragnar Höckerstedt valde namn för sina barn.

För första sonen gällde närmast uteslutningsmetoden.

– Vi fick rätt tidigt veta att vi väntade en pojke och började fundera över olika namnalternativ. De flesta förslagen var namn av den lite äldre typen som Harry och Bruno men ingenting kändes riktigt rätt. Det var Ragnar, den blivande pappan, som sedan föreslog Ruben, och efter att vi plockat bort namn efter namn så stannade vi till sist för det, berättar Anna.

– Efter att pojken föddes måste vi ju se om det var en Ruben innan vi slutgiltigt bestämde oss. Sedan tog det några veckor för mig innan jag vande mig vid namnet.

När Rubens lillebror skulle komma till världen förde föräldrarna inte lika många namndiskussioner, men hade återigen svårt att bestämma sig.

– Dagen innan han föddes råkade jag se en dödsannons i tidningen, en Claes som hade dött. Jättebra namn! tänkte jag direkt och så var det avgjort.

Pojkarnas andra namn, Torvald och Ingmar, klarnade däremot tidigt.

– Eftersom pojkarna fick sin pappas efternamn så fick jag i stället välja deras andranamn. Ruben fick Torvald efter min farfar och Claes fick Ingmar efter min morfar, berättar Anna.

Jakobs tolv söner

Anna Packalén säger att de har fått enbart positiva reaktioner på namnvalen av släkt och vänner.

– Fast en del äldre personer har påtalat den bibliska anknytningen till Ruben och börjat rabbla upp namnen på Jakobs tolv söner. Många har skämtat om att vi nu måste skaffa jättemånga barn.

– Ruben torde dessutom betyda den förstfödde, så det passar även därför bra. Vad Claes betyder kommer jag inte ihåg just nu, men betydelsen av namnen har inte varit relevant för oss.

Anna Packalén tycker att det är viktigt att sönernas namn fungerar på både svenska och finska, liksom på många andra språk. Samtidigt finns det en liten fördel med att sönerna har så pass ovanliga namn: ingen annan på dagis har samma namn. Där heter de jämnåriga barnen sådant som Melvin, Lukas, Levi, Alva, Fanny och Ronja. Dagens föräldrar föredrar nämligen ofta internationella namn framför till exempel de gamla nordiska.

 

Gammalt dammas av

Emil och Ellen toppade listan över de populäraste namnen i Svenskfinland i fjol. De är typiska exempel på namn som kommer och går. Men när ska Kerstin, Göran och Åke blomma upp igen?

Sällan hör man föräldrar ropa på Inger, Stig eller Kurt i parken nu för tiden. Få mammor ursäktar sig också för att de ska gå och amma lilla Göran. De här namnen hör snarare ihop med folk födda på trettio-, fyrtio- och femtiotalet och det kan komma att dröja ett tag innan vi får se dem komma tillbaka i yngre upplagor.

Enligt professor Marianne Blomqvist, som bland annat skrivit boken Dagens namn, tar det omkring tre generationer innan ett tilltalsnamn dyker upp igen och blir populärt.

– Man ger inte gärna samma namn åt sina barn som farmor och mormor har, de är lite för nära.

De senaste åren har namn från början av 1900-talet varit populära, i fjol toppade Emil och Ellen listan över finlandssvenska namn. De var populära 1900–1919, glömdes sedan bort, men dök upp igen på 2000-talet.

Många tror att de är lite nytänkande då de ger namn åt sina barn, men ofta ligger namnet på något sätt i tiden.

– Min mamma hette Anne-Marie och tyckte att hon var originell då hon svängde på sitt eget namn och hittade på Marianne. Men då jag började samskolan visade det sig att vi var tre Marianne på klassen. Problemet löstes genom att klasskamraterna började använda smeknamnen på två av oss, i mitt fall Kickan.

Stryker ogärna

På grund av att namnen kommer och går tycker Marianne Blomqvist också att det är vanskligt att stryka namn ur almanackan.

– Man måste vara försiktig med att stryka, ett namn kan ju komma tillbaka. Det är i så fall bättre att flytta ett ovanligt namn så att det har en släkting och får dela namnsdag med ett annat ovanligt namn.

Ett exempel på namn som strukits är det bibliska Lukas. Det ströks förs­ta gången 1906, då för att ge plats åt kejsarsonen Alexej, men infördes på nytt 1918 efter självständigheten, för att sedan strykas ytterligare en gång 1929. Lukas återfick sin ursprungliga namnsdag 2005 då namnet blivit populärt igen. Den 18 oktober firas den forne aposteln.

Almanackan kommer att förnyas 2015 och vilka nya finlandssvenska namn som kommer att ingå i den får vi veta i mitten av augusti. För att ett namn ska kunna komma in i den nya finlandssvenska almanackan krävs att det bärs av 50 personer som har registrerats som svenskspråkiga.

Finlandssvenskarna brukar naturligt nog snegla mot Sverige då det gäller namn. Popstjärnor, skådespelare eller andra kändisar brukar visa vägen.

– Efter att Björn Borg döpte sin son till Robin blev det plötsligt populärt, säger Marianne Blomqvist.

Litterära gestalter har också bidragit till många namn. Ida var ett bortglömt namn mellan 1920 och 1980, men Emil i Lönnebergas lillasyster bidrog till att Ida var ett av de fyra vanligaste flicknamnen givna i Svenskfinland mellan åren 1994 och 2000.

Kungligheter kan också inspirera, men Svenskfinland har inte märkt av någon Estelle-boom.

– Kanske skrevs det så mycket om prinsessan Estelle då hon döptes att det avskräckte. Men namnet Estelle har funnits i vårt land sedan trettiotalet och också tidigare.

Göran eller Adolf?

Vi blickar allt mer utåt världen då det gäller namn och det engelska inflytandet växer.

– Tyska tilltalar kanske inte på samma sätt som engelskan, som styr en hel del. Men majoriteten följer ändå de traditionella namnen, sedan finns det alltid de som vågar vara annorlunda.

För att skilja sig från mängden kanske det därför är läge att börja smaka på namn som Göran, Kerstin eller Åke för den lilla. Ett namn som vi kanske inte kommer att se igen på ett bra tag är Adolf. Det var populärt i Svenskfinland i början av 1900-talet, men efter 1940 har populariteten dalat kraftigt.

Testa namnmaskinen i HBL+! Det nya numret laddar ni ner genom att gå till http://plus.hbl.fi/ med er pekplatta.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.