Toppjobb för frihetens försvarare

Det nya hörnrummet känns fortfarande ovant, säger Helsingin Sanomats tf. chefredaktör Riikka Venä­läinen. Hon är just nu Finlands mest kända vikarie efter att Sanomas ledning meddelat att företrädaren Mikael Pentikäinen inte längre har deras förtroende.

Venäläinen ber om att bli intervjuad på finska. Som reporter gjorde hon många intervjuer på svenska, men chefsåren och mammaledigheten har gjort henne ringrostig.

Hon berättar att hon börjat ta språklektioner och slänger ut en utmaning till sig själv: i september ska hon klara av en intervju på svenska.

Riikka Venäläinen fick ett makabert välkomnande då hon inkallats direkt från mammaledighet till chefredaktörsposten i Nordens största dagstidning.

I flera meddelanden hotades hon med explicit beskrivna våldshandlingar om hon inte ändrade Helsingin Sanomats linje till mer kritisk mot svenskan.

Avsändaren tros vara samma person eller grupp som hotat bland and­ra programledaren Bettina Sågbom och Helsingin Sanomats redaktionschef Paula Salovaara.

I torsdags tog HS tydligt ställning mot hoten genom att publicera ett spegeluppslag med nyheter på både finska och svenska.

– Vi fick nog. Vi vill inte att Finland ska vara ett land där personer hotas på grund av sitt modersmål eller där journalister hotas till tystnad, säger Venäläinen.

Enligt henne fanns det också ett annat alternativ: att tiga hoten till döds, speciellt om det visar sig att en enskild galning ligger bakom dem. Men när hotet så tydligt riktades mot yttrandefriheten kändes det rätt att reagera stort och synligt. Tidningens linje, som normalt kommer fram i ledaren, förstärktes därför med ett ställningstagande på nyhetssidorna.

I vilka andra frågor kan HS ta lika stark ställning?
– Det handlar om brett accepterade humana värden. Ett försvar av människovärde, jämlikhet mellan olika människor, frihet och yttrandefrihet. Vi måste kunna diskutera tvångssvenskan, men gränsen har överskridits när man börjar hota med våld.

Tvångssvenska är ett ord som HS använder i både nyhets- och ledarsidorna. Varför inte skriva obligatorisk svenska, eller rent av nyttosvenska?

– Jag har inte hunnit fundera på saken, men jag håller med om att ordet innehåller en stark laddning. Den har bara etablerat sig i vårt språkbruk.

Efterlyser goda nyheter
Helsingin Sanomat har förnyats i rasande takt de senaste åren. Övergång till tabloid, betalvägg på webbsajten och en fusionering med tv-kanalen Nelonens nyhetsredaktion förverkligades alla under Mikael Pentikäinens ledning. Trots det efterlyste Sanomas vd Harri-Pekka Kaukonen ”mer snabbhet och nya tänkesätt” i samband med beskedet om chefredaktörsbyte.

– Jag skulle inte vilja fastna på orden snabbare och mer. Vi måste snarare fokusera på innehållet. Den digitala sidan ska utvecklas snabbare, men det betyder framför allt att vi ska erbjuda innehållet i en mer läsarvänlig form i våra digitala kanaler, säger Riikka Venäläinen.

Enligt henne har förändringarna varit nödvändiga och tagits i stort sett väl emot av läsarna.

De ska finjusteras, men framför allt vill hon ta mediehuset tillbaka till rötterna.

– Alla reformer tar kraft från anledningen till att vi finns. Det handlar om yttrandefrihet, mångfald och äkta dialog.

Målbilden ryms i en mening: Helsingin Sanomat ska vara tillgänglig och gå på djupet. Venäläinen efterlyser också positiva nyheter.

– Vi skriver om våldshandlingar, men våldet i samhället har minskat. Lyckas vi ta fram de positiva grundströmmarna? Jag vill att HS också kan ge ljus och glädje till läsarna.

Venäläinen är den första kvinnan som Helsingin Sanomats chefredaktör, men hon tror inte att hon bidrar med några speciellt kvinnliga egenskaper på posten.

– Jag är feminist och mitt sätt att tänka utgår från att alla är individer. Stereotypierna om könens kollektiva egenskaper stämmer till viss del, men det är lådformigt tänkande som begränsar.

Föräldrar är effektiva
De flesta som får hoppa från vikariat till vikariat är unga högutbildade kvinnor, visade Akavas undersökning i veckan.

Venäläinen säger att i Sanomahuset är ett fast jobb inte en jämställdhetsfråga. Dessutom uppmuntras enligt henne både mammor och pappor till att ta familjeledigt.

– Jag har alltid tyckt att man ska välja den bästa kandidaten oberoende av familjesituationen. Rekryteraren ska inte fatta beslut om huruvida kandidaten klarar av både familj och jobb.

Småbarnsföräldrar är effektiva också på jobbet, anser Venäläinen.

– Ibland äter man färdigmat och lägenheten är en enda röra, men jag rekommenderar ändå fler småbarnsföräldrar att söka sig till krävande jobb. Jag har aldrig sett att en person skulle ha blivit sämre på sitt jobb efter att ha fått barn.

I dag sitter Venäläinen själv på ett tillfälligt uppdrag. Om frågan ställs är hon beredd att axla ansvaret som ansvarig chefredaktör. Då kan hon på allvar börja styra mediehuset tillbaka till grunderna.