Foto: Självporträtt

Han plåtar snygga Stockholm

Att vara Stockholmsbaserad modefotograf är slitsamt och tungt. Konkurrensen är stenhård. Det är också det roligaste Karisbon Jesse Laitinen kan föreställa sig.

– En tydlig skillnad mellan mitt yrke i Finland och Sverige är att man i Finland oftast väljer det förmånligaste alternativet medan man i Sverige satsar på att slutresultatet ska bli så snyggt som möjligt, säger Jesse Laitinen som jobbar som modefotograf i Stockholm.

Laitinen växte upp i Karis och valde efter högstadiet att först gå byggnadslinjen vid Västra Nylands yrkesskola, sedan bli brevbärare och till slut studera fotografi vid samma folkhögskola.

– Jag hade aldrig hållit i en kamera när jag 2005 gjorde inträdesproven till fotolinjen vid Västra Nylands folkhögskola.

Laitinen kom ändå in och efter utbildningen i Karis flyttade han till England för att fortsätta sina studier där. Ett halvår senare avbröt han dem.

– Jag tyckte att skolan var onödigt dyr och lärde mig ingenting nytt så jag åkte till Nya Zeeland i stället. Där reste jag runt i tre månader.

När han kom tillbaka till Finland jobbade han ett år som byggnadsarbetare och flyttade sedan till en liten ort i Småland för att studera fotografi vid Gammelby Folkhögskola.

– Skolan låg mitt ute i skogen så det fanns inte så många distraherande faktorer där. Man var liksom tvungen att fokusera på studierna.

Utvecklas inte i Finland

Efter en sex månader lång praktik hos fotografen Jesper Brandt började Laitinen frilansa som fotoassistent. Konkurrensen mellan fotoassistenter är mindre än den mellan fotografer och Laitinen berättar att han under den här perioden lärde sig det mesta han kan om fotografi.

– En fotoassistents uppgift är att se till att fotografen har allt hen behöver och att ingenting strular. Man gör mer eller mindre allt förutom att hålla i själva kameran. Otroligt lärorikt!

I januari i år tog Laitinen steget ut och började jobba som fotograf på heltid. Fotoagenturen MINK MGMT tog honom under sina vingar och skaffar honom nu regelbundna uppdrag.

– Agenturen tar tjugo procent av mitt arvode, men de är också snabba och duktiga på att sälja in mig.

Under våren har Laitinen bland annat fotograferat reklam för NK och H & M.

– Agenturen vill att jag ska nischa mig. Min agent vill till exempel inte att jag ska jobba för en viss svensk damtidning. Det är inget fel på tidningen i sig, men agenten är mycket noga med att sammanhangen mina bilder syns i.

I Sverige finns det runt tio foto-agenturer, medan det i Finland bara finns en. Konkurrensen mellan Stockholmsbaserade fotografer är med andra ord mycket tuffare än den i Helsingfors. Trots det kan Laitinen försörja sig som fotograf i dag.

– Man måste jobba stenhårt, det finns minst femtio personer som har samma jobb som jag. Fotografyrket passar verkligen inte alla. Jag jobbar precis hela tiden, förra året hade jag sammanlagt en vecka semester. Som fotograf måste man också sälja sig själv hela tiden. Och man är aldrig bättre än sitt senaste jobb.

Laitinen trivs bra i Sverige och har inga planer på att flytta tillbaka till Finland.

– Rent karriärmässigt kan jag inte längre utvecklas i Finland. Där- emot kunde jag tänka mig att bo i till exempel New York.

Trots att fotografyrket oftast är hårt jobb finns det också glamorösa stunder.

– För ett par år sedan åkte jag på en arbetsresa till Berlin. På väg tillbaka upp till hotellrummet efter en lång dag av förberedelser stannade hissen. Hissdörrarna gick upp och supermodellen Kate Moss stod plötsligt framför mig. Hon frågade: "Are you going down? " och jag svarade: "No, we are going up. See you later!"

Hissdörrarna stängdes och jag insåg vad som hänt. Jag borde naturligtvis ha stoppat hissen och bjudit in Kate.