Foto: Colourbox. De allergiska reaktionerna mot harts är inte livshotande utan yttrar sig som eksem med några dagars fördröjning.

Hudläkare oroar sig för kådsalvans effekter

Samtidigt som kirurger och allmänläkare använder kådsalva för att effektivera sårvården vill hudläkare trycka på bromsen. – Vi ser allt fler patienter med allergisymptom, säger Kirsi Isoherranen på Hud- och allergisjukhuset i Helsingfors.

På Hud- och allergisjukhuset i Helsingfors har personalen reagerat på att allt fler av patienterna under de senaste åren blivit allergiska mot naturharts, i praktiken kåda.

– Efter att de har använt kådsalva, säger hudläkaren Kirsi Isoherranen.

Kåda och kådsalva har väckt stort intresse på sistone eftersom salvans sårläkande effekter diskuteras i en doktorsavhandling som godkändes vid Helsingfors universitet för en dryg vecka sedan. Avhandlingen slår fast att cirka 2 procent av patienterna kan antas vara hartsallergiker och alltså få symptom av salvan. Av 46 personer som i en av delstudierna behandlades med kådsalva mot trycksår i sex månader fick en person allergiska symptom och måste avbryta behandlingen.

Isoherranen plockar fram en annan studie. I en fyra år gammal fransk rapport med 423 patienter, publicerad i tidskriften Contact Dermatitis, sägs det att allergirisken i själva verket kan gälla över 7 procent av patienterna.

– De allergiska reaktionerna på harts är inte livshotande, utan utslag som kommer med några dagars fördröjning, säger hon.

Tallsåpa och smink

Den som blivit allergisk för harts kan reagera med eksem efter kontakt med till exempel tallsåpa, vissa plåsterlim och smink.

– Upprepad användning av kådsalva kan skapa den här allergin. Följden är att sårläkningen som kanske har börjat bra stannar upp och huden kring såret drabbas av utslag, säger Isoherranen.

På Hud- och allergisjukhuset har man inga siffror att ge, men har planer på att utreda hur vanligt det egentligen är med hartsallergi i Finland. För tillfället undviker man en del antimikrobiella medel och parfymerade produkter vid sårvård eftersom de antas öka risken för patienten att utveckla något slag av kontaktallergi.

– Jag vet att kirurger använder kådsalva och får goda resultat vid sårläkning. Själv har jag inte ordinerat den. Jag tvivlar egentligen inte på effekten vid en viss typ av sårvård, men sårvård är ett svårt område och man måste alltid utgå från orsaken till såret innan man väljer vårdmetod. Problemet är att salvan nu säljs receptfritt på apotek. Det kan ge en explosionsartad ökning av allergipatienter som behandlat sig själva utan att kontakta läkare, säger Isoherranen.

Dyr sårvård

Behovet av en billig och effektiv sårvård vid kroniska sår är stort. För tre år sedan beräknades sårvården inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kosta 20–40 miljoner euro. För Helsingfors stads del handlar det om 7–14 miljoner euro per år.
Isoherranen uppmanar speciellt den som har nickelallergi att vara försiktig med kådpreparat.

– Har man redan en typ av kontakteksem riskerar man också att få en ny, till exempel hartsallergi, säger hon.

Läs också: Efter år av väntan bevisas kådsalvans effekter

Diabetespatienters sår vårdas inte på Hud- och allergisjukhuset.

– Men där har jag hört att kådsalvan har gett goda resultat, säger Isoherranen, som hoppas att de med svårläkta sår rådgör med en läkare innan de börjar självmedicinera.