Kådsalvan fick Tiina Soini-Nurminens envisa operationssår att växa ihop på en dryg vecka. Foto: Petra Lönnqvist

Efter år av väntan bevisas kådsalvans effekter

Grankåda får svårläkta sår att helas med sådan fart att läkare baxnar. Kådan klår mikrober, hindrar svampangrepp och biter på besvärliga sjukhusbakterier. Det folket har vetat har nu blivit vetenskap.

När Tiina Soini-Nurminen, 45, tryckte in den första klicken trög kådsalva i det öppna och blödande såret vid höger bröst var hon desperat.

– I det skedet skulle jag ha klämt in kaninskit där om det hade hjälpt, säger Soini-Nurminen som drogs med ett gropigt sår efter en bröstoperation. I en och en halv månad hade hon putsat, stoppat och bandagerat såret som vägrade växa ihop.

Soini-Nurminens besvär var fortsättningen på en bröstcanceroperation.

– Mitt vänstra bröst opererades 2003. Fem år senare gjordes en korrigeringsoperation, bland annat för att min hållning börjat lida av obalansen i brösten. Det var efter korrigeringen jag fick problem med såret, säger hon.

Läkarna försökte med olika metoder.

– Jag fick tabletter, något slags tygremsor och medel som skulle desinficera såret och i något skede skrev man ut kvicksilver. Det var stränga order om att inte tappa en smula i handfatet och att bara behandla såret, men jag tyckte giftet var så äckligt efter alla cytostatika jag hade fått att jag inte vill använda medlet.

Soini-Nurminen har en blomsteraffär i Lahtis och det var precis när hon var som mest utled på sitt blödande och rinnande sår som en av kunderna kom med ett försiktigt förslag.

Hon berättade att hennes man, som är ortoped, behandlat många kroniska sår med framgång. Hans metod var en salva baserad på grankåda.

En dryg vecka efter den första dosen tjock ljusbrun kådsalva hade såret vuxit ihop.

– Jag gick till sköterskan som haft hand om sårvården dittills och fick världens utskällning för att ha testat det här på egen hand. Hon undrade vad jag hade gjort om salvan skulle ha förvärrat tillståndet. Jag skulle förstås inte ha sagt ett knäpp till henne utan skyllt på kvicksilvret, men när jag slutligen tog till salvan var jag så utled på det där rinnande såret att jag inte tvekade en sekund, säger hon.

"Måste tro mina ögon"

När ortopeden och traumaläkaren, medicine licentiat Arno Sipponen i dag lägger fram sin avhandling om kådans betydelse för sårläkning tas hans frågeställningar på mycket större allvar än när han för första gången använde kåda i vården för elva år sedan. Sipponen, som då arbetade som hälsocentralläkare i Kolari i norra Finland, hade en patient med ett sår som vägrade bli bättre trots att det vårdades enligt alla konstens regler.

– Då frågade en av de erfarna sjukskötarna varför jag inte provar kåda, säger Sipponen.

Sipponen bestämde sig för att testa en lokal produkt, en salva som en jordbrukare kokade hemma i köket.

Salvan gjorde under.

– Efter att flera patienter hade nytta av kåda i sårvården måste jag ju börja tro mina ögon, säger Sipponen som kom till att kådans betydelse för sårläkningsprocessen behövde undersökas noggrannare.

Läs mer i fredagens Hbl.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.