Kontrollen på stiftelser ska bli bättre

Den arbetsgrupp som jobbat fram en förnyelse av stiftelselagen från 1930 föreslår att övervakningen av stiftelserna skärps på flera punkter.

Bland annat preciseras vilka personer som räknas till kretsen av stiftelsen närstående. De ska inte kunna dra ekonomisk fördel av sin ställning, inte heller ska de kunna göra affärer med stiftelserna till annat än marknadspris. Närståendekretsen utvidgas jämfört med den gamla lagen så att styrelse, förvaltningsråd, anställda och kretsarna närmast dem omfattas.

Samtidigt föreslår arbetsgruppen att informationsutbytet mellan myndigheter förbättras, till exempel så att Patent- och registerstyrelsen (PRS) som är övervakande myndighet, lättare kan få uppgifter av skattemyndigheterna. Revisorer uppmanas också att på eget initiativ förse PRS med revisionsrapporter om de anser att det är befogat.

För att möta de skärpta kraven på övervakning ska alla stiftelsers bokslut granskas av en CGR- revisor. Samtidigt ska stiftelserna också betala en avgift till PRS för att täcka kostnaderna för tillsynen. Hur stor den avgiften blir fastställs senare i en separat lag.

– Stiftelsernas kostnader ökar kanske lite, men det blir inte frågan om särskilt stora summor, säger kammarrådet Henry Wiklund som suttit med i arbetsgruppen.

Positiv utgångspunkt

Wiklund betecknar gruppens förslag som stiftelsevänligt med en positiv utgångspunkt. För även om flera stiftelser förekommit i negativa rubriker de senaste åren så är det inget grundläggande fel på stiftelseväsendet, anser Wiklund.

– Jag har räknat att av de över 2 800 stiftelser vi har i Finland har sju förekommit i negativa rubriker, säger Wiklund.

Henry Wiklund och justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) är eniga om att stiftelser är viktiga för verksamheten inom många områden i samhället, som forskning, utbildning, hälso- och sjukvård och boende.

– Det finns många områden där finansieringen skulle vara betydligt besvärligare utan stiftelserna, säger Henriksson.

En eventuell beskattning av stiftelserna omfattas inte av gårdagens förslag, men justitieministern har sin åsikt klar på den punkten.

– Affärsverksamhet ska beskattas, men inte allmännyttig verksamhet, säger hon.

Vilken sorts affärsverksamhet stiftelserna får bedriva preciseras i förslaget som lades fram i går.

Wiklund påpekar att utgångspunkten i stiftelsernas verksamhet borde vara en bättre intern övervakning av verksamheten. Att skapa något slags motsvarighet till Finansinspektionen för att kontrollera vad som görs är enligt honom en främmande tanke.

Där övervakningen höjer stiftelsernas kostnader försvinner kravet på minimikapital i förslaget. Stiftelsen behöver inte längre ha minst 25 000 euro, däremot en verksamhetsplan och en budget för de tre första årens verksamhet.