Ikeas chef för hållbar utveckling Steve Howard. Foto: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Ikea erbjuder massproduktion och hållbar utveckling i samma paket

Platta papplådor som innehåller en bokhylla som man skruvar ihop på egen hand. Soffbord för några tior. En stor, blå shoppingkasse. De flesta hem i Finland har något från Ikea men hur ansvarsfullt producerade är varorna man köper hos möbeljätten?

I dag erbjöd Ikea journalisterna massproduktion och hållbar utveckling i en och samma mening.

– Det är först då storskalig produktion sker på ett hållbart sätt som vi ser en verklig förändring, sade Ikeas direktör för hållbar utveckling, Steve Howard, som var på besök i Finland.

Och det råder ingen tvekan om att han har rätt.

Också den växande kundkretsen tänder på tanken om en bättre värld. Unga vuxna är en viktig målgrupp för Ikea, och de tilltalas av nordisk design och förmånliga priser kombinerat med en dos sjysta värden.

Ikea vill vara ansvarsfull på ett kostnadseffektivt sätt. Ett ihåligt soffbord sparar på råvaror. Platta paket tar inte mycket plats och det innebär mindre fraktkostnader och utsläpp.

Företagen övervakar sig själva

Ikeas viktigaste råvaror är trä och bomull. I många länder är framför allt bomullsproduktionen kopplad med stora oegentligheter: barnarbetskraft och usla arbetsförhållanden.

Bolaget har textilproduktion i bland annat Bangladesh där det senaste av fabriksrasen krävde närmare tusen människoliv. Howard hävdar att Ikea känner sina underleverantörer och satsar extra på övervakningen av produktionen i riskfyllda områden.

Medborgarorganisationen Finnwatch säger att det är problematiskt att övervakningen inte görs av en oberoende aktör.

– När ett företag övervakar sig självt uppstår alltid frågan hur pålitlig informationen är, säger forskaren Henri Purje.

När det gäller etisk bomullsproduktion tror Ikea på organisationen BetterCotton, som bolaget i tiden var med och grundade.

En djungel av certifikat

Ikea har varit bättre på att undvika skandaler än de flesta storbolag, men helt fläckfritt är dess rykte ändå inte. Miljöorganisationer har anklagat koncernen för att skövla urskogar i ryska Karelen.

För något år sedan hittades dun plockade från levande fåglar i bolagets produkter. Det har varit tal om komplicerade ägarstrukturer och skatteplanering som skyfflar pengar till skatteparadis.

Nu har Ikea egna föreskrifter om miljö och arbetsförhållanden. IWAY-föreskrifterna förbjuder tvångs- och barnarbete. Bolaget säljer UTZ-certificerat kaffe, BCI-bomull och FSC-certficerade träprodukter.

Och konsumenten har inget annat val än att lita på certifikaten eftersom det är så gott som omöjligt att jämföra de olika systemen som ska garantera ansvarsfull produktion. Det har vi företagsvärlden att tacka för. Den skapar nämligen nya certifikat på löpande band.