Forskare: Europeiska människorättsdomstolens linje varierar

Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter följer en varierande linje i yttrandefrihetsfrågor även om det går att urskilja en positiv grundton, anser Päivi Tiilikka, professor i kommunikationsrätt på viss tid. En del av domstolens beslut är motstridiga, vilket gör det svårare att tillämpa besluten i nationella domstolar.

– Problemet är att domstolen behandlar så många fall och att de olika avdelningarnas beslut inte alltid är i relation till varandra, säger Päivi Tiilikka.

Finland har flera gånger fått böter för att ha kränkt mediernas yttrandefrihet. Domstolen ansåg exempelvis att tidningen Alibi hade rätt att offentliggöra namnet på en polis som begått ett brott i otillräkneligt tillstånd när rättsprocessen inte ännu var avslutad.

Å andra sidan har människorättsdomstolen också gett beslut om att det inte stred mot yttrandefriheten att döma journalister som fotograferade en norsk trippelmördare på en offentlig plats. Gärningsmannen hade tidigare gett intervjuer och låtit sig bli fotograferad i andra sammanhang.

Tiilikka förundrar sig över människorättsdomstolens inkonsekvens i nyaste Viestintäoikeudenvuosikirja. Hon anser att det finns variationer i synnerhet i inställningen till ersättningar som betalas för kränkning av privatlivet. I ett fall fick en norsk mördare som redan suttit av sitt straff 19 000 euro i ersättningar när hans namn lyftes upp i samband med rapporteringen om ett nytt brott mot liv.

I finländska yttrandefrihetsfall har ersättningar på 5 000 euro redan ansetts vara orimligt höga.

Eget ansvar för konsekvenserna

Överlag har den finländska rättspraxisen blivit mer positiv till yttrandefriheten på grund av människorättsdomstolen. Domstolen har i synnerhet betonat individens eget ansvar för att förutse konsekvenserna av sina handlingar.

– Enligt europeiska människorättsdomstolen kan man hamna i offentligheten om man gör ett allvarligt brott eller sällskapar med en makthavare och gör bort sig.

Domstolens beslut påverkar också lagstiftningen. Straff som ges för yttrandefrihetsbrott håller för tillfället på att lindras så att man inte längre kan dömas till fängelse för normala gärningar.

Det går inte att överklaga en dom som getts av en nationell domstol till Europeiska människorättsdomstolen. Den bedömer bara om domen följer den europeiska människorättskonventionen och kan ålägga staten att betala ersättningar för brott mot mänskliga rättigheter.