Fryckman lägger laxen på is och kryper in i fängelset

– Kanske det är värt att sitta två och en halv månad för detta, säger Peter Fryckman vid en espresso och en Sachertårta i köket i sexhundra­kvadratmetersvillan på Brändö.

Orsaken till den färskaste fängelsedomen är att Fryckman gömde undan aktiebreven när villan skulle säljas på exekutiv auktion. Enligt HD är det lika med grov förskingring.

– Alternativet var att de skulle ha sålt villan för en spottstyver och vart skulle jag och alla mina papper då ha tagit vägen. Jag hade aldrig fått tillbaka huset oberoende av vad rätten senare kommer fram till.

Auktionen måste inställas och Fryckman bor segt kvar i den fashionabla strandvillan.

– Det var knappast villan de ville åt utan laxarna, säger han och tar oss de få stegen ner till bryggan.

– Se här nu ska vi dra upp en lax, säger han självsäkert.

Och mycket riktigt. En trekilos baddare sprattlar i nätmaskorna. Peter Fryckman ser så lycklig ut så jag nänns inte påpeka att Sörnäs fängelse avtecknar sig i solen på andra sidan viken.

– Jag ska frysa in filéerna i vatten så håller de sig tills jag kommer ut i slutet av juli. På våren får jag lax vid min brygga varje dag.

Det paradoxala är att han i dag blir inlåst i fängelset för en åtgärd som egentligen var helt onödig. Skattestyrelsens generaldirektör bestämde nämligen att villan inte får säljas innan det har utretts vem som är skyldig till att räntorna fått löpa, Fryckman eller myndigheterna.

– De facto hade jag lämnat in aktiebreven till Högsta domstolen, så de var inte alls undangömda.

Tjugofem års helvete

Det har gått 25 år sedan den då 37-åriga, för allmänheten helt okända affärsmannen i ett skede satt på 11 procent av Föreningsbanken.

Det var resultatet av att en armé bankirer och finanslejon deltog i finansmannen Pentti Kouris operation när KOP skulle kapa sin konkurrent Föreningsbanken. När slaget var över hade bankerna förlorat miljoner, men behållit sin självständighet. De unga finanslejonen kasserade in miljonerna och försvann utomlands med pengarna. Fryckman stannade däremot hemma med sin vinst, som motsvarade 9 miljoner euro.

Här började Fryckmans helvete. Han var ointresserad av att betala skatt och begick en mängd oegentligheter. Resultatet var att han efter en lång process dömdes att betala 5,4 miljoner euro. Myndigheterna utmätte hans förmögenhet, men realiserade den inte. Följden är att skatteskulden ökat med ränta på ränta tills den nu är 14,5 miljoner. Nio miljoner har han hunnit betala.

I en rättegång som inleds nästa vecka ska myndigheternas agerande utredas. Är det deras fel att skatteskulden inte betalades bort i tid utan tilläts bli tredubbel?

Det anser i alla fall flera av Fryckmans auktoritativa försvarare. Skatteprofessor Edward Andersson tog honom före sin död i stenhårt försvar och lyckades med sin argumentering övertyga HFD om att fallet måste omprövas.

I måndagens Helsingin Sanomat trädde tidigare presidentkandidaten och ekonomiedoktorn Pekka Tiainen vid Arbetsministeriet upp till Fryckmans försvar. Tiainen vädjade i en insändare för att Fryckmans fängelsedom inte verkställs innan saken utretts.

Liksom Andersson anser Tiainen att Fryckmans tidigare domar (7,5 år i fängelse) bör granskas på nytt och att den oskäliga ränteindrivningen förkastas.

Tre pensionerade, tidigare ledande skattechefer, bland dem Tenho Tikkanen och skatteinspektör Markku Hirvonen kommer att vittna till förmån för Fryckman i den stundande rättegången. Tikkanen har bland annat påpekat att pudelns egentliga kärna har försvunnit under resans gång. Rättsväsendet har i stället koncentrerat sig på Fryckmans agerande, som ofta kännetecknats av att han i sitt försvar dumt nog tagit lagen i egna händer.

Laxnätet får nu torka i två och en halv månad.

– På sommaren lönar det sig inte att fiska här. Laxen kommer på hösten.