”Yrkeshögskolans rektor behövs i Helsingfors”

När Kaj-Gustaf Bergh tillträdde som Konstsamfundets vd i maj 2006 var det många som frågade sig vad en företagsmänniska av den kalibern gör i kulturvärlden. Bergh hör till landets absoluta styrelseproffs och framställdes som en sanerare med lönsamhetskrav som ledstjärna.

Konstsamfundet finansierar utgivningen av Hufvudstadsbladet, upprätthåller museum och delar ut stipendier och understöd. Bergh har med egna ord fått lära sig att siffrorna på sista raden kan vara röda, det vill säga visa förlust, och att nollorna inte alltid har så stor betydelse.

Plötsligt var han en av dem som tillfrågades när det till exempel behövdes pengar för att trygga tv-program på svenska.

– Innan jag kom hit trodde jag som många andra att fondernas betydelse är otroligt stor. Men på sju år har jag lärt mig att det enda som har någon betydelse för tvåspråkigheten är vad kommunerna och staten gör. Det har varit en riktig ögonöppnare.

Fondernas uppgift är enligt honom att hjälpa till, att spruta olja i maskineriet när något inte fungerar.

– Det är politikerna som sitter på de stora summorna. Inte fondgubbarna.

Kulturbad
Amos Anderson donerade sin förmögenhet till Konstsamfundet uttryckligen för att stödja den finlandssvenska kulturen och det svenska språkets ställning i Finland. När Kaj-Gustaf Bergh och föreningens styrelse är osäkra på vilka beslut som ska fattas, brukar de fråga sig hur Amos skulle ha tänkt. Med tillägget att världen ser annorlunda ut än affärsmannen, tidningsutgivaren och sedermera mecenaten skulle ha kunnat föreställa sig.

Bergh har å sin sida sett en hel del av världen och har fortfarande en sällsynt mångsidig utsikt genom sina många förtroendeuppdrag. De senaste åren har finansmannen fått motsvarigheten till ett språkbad i kultur som delaktig i Konstsamfundets stipendiebeslut och som drivande kraft bakom fusionen av förlagen Schildts och Söderströms. Också det har varit en ögonöppnare.

– Det finns glädje i kultur, när folk upplever någonting. Jag har lärt mig uppskatta dem som jobbar med det. Oftast förstår jag inte så mycket, men det behöver man inte heller.

Rektor i Helsingfors
Under åren säger sig Bergh ha fått en allt klarare uppfattning om vad finlandssvenskans vara eller inte vara hänger på. Enligt honom hjälper det varken att tala svenska i butiken eller att vifta med lagboken. Avgörande är huruvida majoriteten av beslutsfattarna tycker att tvåspråkigheten i Finland är viktig eller inte.

Följaktligen måste det svenska språket vara närvarande där beslutsfattarna finns.

– Svenskfinlands huvudstad är varken Jakobstad, Vasa eller Ekenäs. Den är Helsingfors, där regeringen sitter. Därför skrämmer det mig att man på finlandssvenskt håll satsar så mycket på regionerna.

Han syftar uttryckligen på debatten om var den enda finlandssvenska yrkeshögskolan ska ha sitt högsäte i framtiden. Arcada och Novia kan inte fortsätta som i dag och har under en längre tid diskuterat en fusion. För tillfället pågår en dragkamp bland annat om var rektorn ska sitta, och det är på den frågan som Bergh vill sätta ner foten.

– Man tror att det här i Helsingfors ska sköta sig självt. Men varje institution som frivilligt flyttas bort härifrån minskar tvåspråkighetens tyngd.

Han hoppas att parterna förmår fokusera på den grundläggande frågan om hur man på bästa sätt ordnar ungdomarnas undervisning.

– Det ska vara en undervisning som senare ger dem jobb.

Stolt över Forum
Även om 58-åringen är snabb att berömma de yngre generationernas inställning och förmågor har han inga planer på att själv lämna scenen. Notiserna om att han lämnar Stockmanns och Ålandsbankens styrelser uppvägs av nyheter om att han tar över ordförandeklubban i Sponda och går in i svenska byggjätten JM:s styrelse.

Berghs arbetsdagar är omväxlande: en dag fattar han beslut om pengar till en Marthaförening på Kimitoön, nästa dag ligger Wärtsiläs strategi på bordet.

– Allt är lika intressant.

Som vd för Konstsamfundet är han mest nöjd med ombyggnaden av Forumkvarteret. Projektet som kostar 60 miljoner euro ska vara klart julen 2015, och hittills har tidtabellen och budgeten hållit. Också på pappret har Konstsamfundets främsta inkomstkälla moderniserats.

– När jag kom ägdes Forumkvarteret av många bolag. I dag sköts allt gemensamt av ett kommanditbolag.

Beträffande den förlustbringande tidningsutgivningen är han glad över att tidningarna fortfarande finns kvar även om prenumerationerna minskar.

– Jag hoppas att vi åtminstone på nätet kan vara det som Svenskfinland läser. Fast Amos skulle aldrig ha kunnat tänka sig dagens situation, att Hufvudstadsbladet inte skulle existera utan understöd. Det var ju tidningen han gjorde pengar på.

På frågan om vad Bergh vill åstadkomma om han fortsätter på sin nuvarande post tills han pensioneras om fem år, kommer svaret snabbt.

– Konstsamfundets uppgift är inte att förvalta pengar, utan att förvalta pengar för att kunna betala ut understöd. Jag hoppas kunna dela ut mer understöd.

Kaj-Gustaf Bergh är vd för Konstsamfundet som äger KSF Media som äger
Hufvudstadsbladet.

"Vad har Kobbe med det här att göra?"