Foto: Lehtikuva/ Nödcentralen i Kervo inleder sin verksamhet på tisdag. År 2014 kommer alla nödsamtal från Nyland att komma hit.

Nyländska nödsamtal kan styras till Vasa

Fusioner ska leda till ökad effektivitet och bättre service, enligt Nödcentralsverket. Trots att personalen skärs ner lovar man att den svenskspråkiga betjäningen inte blir sämre.

Från och med tisdag går Helsingfors nödcentral och mellersta Nylands nödcentral under namnet Kervo nödcentral. År 2014 flyttar också nödcentralen i Lojo hit. Det betyder att hela Nylands nödsamtal kommer till samma adress.

År 2014 kommer sex stora nödcentraler att ersätta de elva mindre centraler som finns i dag. Modellen med färre men större centraler ska öka effektiviteten och förbättra servicen. Men fusionerna är också ett sätt att spara pengar.

Nödcentralernas resurser minskas med en femtedel fram till 2017. Inbesparingar görs genom att minska på den totala personalen.

Trots att lagen säger att nödcentralen ska ge service på svenska är det ingen självklarhet.

– Personen som svarar får be den som ringer att tala finska. Om personen som ringer inte kan tala finska styrs samtalet vidare, säger Vesa Seppä, chef för Kervo nödcentral.

Få svenskspråkiga

Martti Kunnasvuori, direktör för Nödcentralsverket, försäkrar att den svenska servicen inte kommer att försämras då enheter fusioneras, tvärtom. Enligt Kunnasvuori är chansen större att den som svarar i telefonen kan svenska då det finns fler personer på plats. Han menar att läget kommer att förbättras ytterligare år 2015 då ett nytt datorsystem tas i bruk.

– De anställda kommer att kunna styra svenskspråkiga samtal från södra Finland till larmcentralen i Vasa, säger Kunnasvuori.

Enligt Kunnasvuori finns det trots allt på tok för få svenskspråkiga personer i branschen.

– För något år sedan försökte vi erbjuda utbildning på svenska men det var så få som anmälde sig att utbildningen lades ner, säger han.

Nylänningarna ringer mest

Efter att Lojo flyttar in kommer centralen att ha 131 anställda, varav 120 personer arbetar med operativa uppgifter. Nödcentralsverkets mål är att varje jourhavande tar emot 8 200 samtal per år. På den nya centralen i Kervo uppskattas siffran till 9 000 samtal per år. Teemu Hassinen, som ansvarar för handledning och planering, avfärdar att centralen skulle vara underbemannad.

– Genom förnyelsen av Nödcentralverkets struktur kommer samtalen att fördela sig jämnare över hela landet.

Enligt honom har tröskeln för att ringa 112 alltid varit lägre i Nyland än i övriga Finland.

– Ingen ringer 112 om en katt klättrar upp i ett träd ute på landet. Om en katt klättrar upp i ett träd på Mannerheimvägen ringer folk däremot garanterat. Dessutom kan många samtal handla om samma sak. En utkörning på Västerleden kan ge trettio samtal, säger han.

Centralen i Kervo ska betjäna 1,6 miljoner potentiella nödställda personer, och kommer att ta emot omkring en miljon samtal per år. Personalen i Kervo består av dem som gått med på att flytta.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.