Det sköna är att när telefonen ringer behöver jag inte vara rädd att någonting har hänt, säger Harry Bogomoloff. Foto: Niklas Tallqvist

Hockeyräven Bogomoloff lämnar rinken

I dag håller Harry Bogomoloff avskedsfest på ishallen i Helsingfors. Festen innebär slutet på en era – sedan ishallen grundades har den letts av en Bogomoloff.

Själv tycker ishallens avgående vd och fullmäktigeledamoten Harry "Bogo" Bogomoloff inte om ordet pensionär.

– Det låter som en passiv gamyl. Då är engelskans "retired" bättre, att man drar sig tillbaka från något.

I dag kan Bogomoloff räkna till fem dagar som pensionär, men några särskilt passiva dagar kommer det knappast att bli. Uppdraget som Samlingspartiets fullmäktigeledamot i Helsingfors fortsätter, liksom vice ordförandeskapet i Finska ishockeyförbunds förbundsstyrelse och ett antal andra förtroendeuppdrag.

De första lediga dagarna tillbringade han i USA med att bekanta sig med NHL:s rinkspecifikationer. Alla rinkar i FM-ligan och Mestis ska få elastiska sargar.

– Jag har kvar en massa ställen jag kan gå till. Men det sköna är att när telefonen ringer behöver jag inte vara rädd att någonting har hänt. Det är förbaskat skönt att slippa 39 år av ansvar.

Ny era

Under Harry Bogomoloffs tid som vd för isbanestiftelsen har det bland annat byggts fjorton nya inneisbanor på fem olika adresser i Helsingfors.

– Jag säger inte att jag har gjort det, men utan mig hade det inte blivit av.

För första gången sedan ishallen grundades är det inte en Bogomoloff som är chef. Harrys far Boris Bogomoloff ledde ishallen från det att den öppnades 1966 tills sonen tog över 1974.

Hur känns det att ge över till andra krafter?

– Det känns bra. Man ska inte bli kär i prylar eller byggnader, det är ändå bara väggar.

Fina minnen

39 år som ledare för ishallen rymmer många minnen, som till exempel Frank Sinatras, Luciano Pavarottis och Tina Turners spelningar.

– I början trodde jag att jag måste vara på plats hela tiden. Sedan märkte jag att de nog spelar ändå, även om jag inte är där.

Till de finaste minnena hör HIFK:s mästerskap 1983 och 2011.

– Då var det härlig stämning överallt i staden. Egentligen borde jag ha slutat då, så skulle jag ha gått som mästare.

Ett annat fint hockeyminne, utanför ishallen och HIFK är när Finland vann VM 2011. Då var Bogomoloff på plats i Bratislava.

– Det var alldeles underbart att få uppleva och en härlig fest.

Att Lejonen fick massiv kritik för sitt beteende på segerfesten hemma i Finland tycker han var onödigt.

– Det är löjligt att man gnällde över att någon varit full. Det är klart man festar efter VM. De kunde ha dämpat sig på hemresan, men någon katastrof var det absolut inte.

På tal om alkohol nämner Bogomoloff år 1995 då det blev lagligt att sälja öl på idrottsevenemang som en positiv händelse.

– Den som säger att FM-ligan drivs av öl och bryggerierna överdriver, men helt fel är det inte.

Enligt Bogomoloff medförde ölförsäljningen att matchpubliken blev lugnare. Innan ölförsäljningen blev laglig kunde man enligt Bogomoloff stöta på folk som delade på en flaska starksprit ute på gården för att sedan bli ordentligt berusade när de kom in i värmen.

– Visst märker man ibland att någon tagit en för mycket, men oftast fungerar det väldigt bra.

Läs mer i fredagens Hbl.