Foto: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Dragkamp om extra semester

Rätten att flytta sjukdagar borde gälla hela semestern, säger FFC:s avtalsexpert. EK sätter tummen ner. Upplagt för bråk.

Riksdagen klubbade igenom ändringen i semesterlagen med rösterna 115–53 för en vecka sedan. Det betyder att arbetstagare som från och med nästa år blir sjuka under sin lagstadgade semester, det vill säga fem veckor per år, får skjuta fram semestern redan från den första sjukdagen.

Bland dem som röstade nej fanns Centerns riksdagsgrupp, som anser att Finland tolkat EU-domstolens linje alltför strängt. Gruppen tycker att det skulle ha räckt med karensfrihet för fyra semesterveckor, eftersom arbetsgivarna nu drabbas alltför hårt.

Centerns motförslag kan jämföras med den ursprungliga propositionen, som skulle ha slopat karensdagarna för all semester. Stats- och kommunanställda kan ha upp till 7,5 veckor semester per år och som det ser ut nu fortsätter de gamla karensreglerna alltså att gälla för 2,5 av de veckorna.

Olika åsikter

Fackcentralen FFC anser att det är fel att dela upp semestern på det här viset. Katarina Murto som är expert på arbetsvillkor på FFC undrar vem det är som ska bestämma när arbetstagaren har karensfri semester.

– Spelreglerna måste vara mycket klara. Rätten att flytta semesterdagar borde gälla hela semestern. Det här är frågor som sannolikt blir aktuella i de förbundsvisa förhandlingarna.

Betyder det att facket genom kollektivavtal vill få bort de resterande karensdagarna, Katarina Murto?

– Vi har inte diskuterat det ännu, det är upp till de enskilda förbunden. Men i praktiken skulle det vara förnuftigt eftersom en uppdelning ökar arbetsgivarnas administrativa börda.

På Finlands Näringsliv EK säger Simopekka Koivu som är expert på avtalsfrågor att det är fritt fram för löntagarna att komma med förslag om att tillämpa samma regler för all semester.

– Men EK:s medlemmar kommer att säga nej.

Ur EK:s synvinkel handlar det om en ny subjektiv rätt som bidrar till att förkorta den effektiva arbetstiden.

– Det är ett steg i fel riktning, säger Koivu.

Kommunal fråga

Bland dem som har, eller förr eller senare får, mer än fem veckor semester finns 400 000 kommunalt anställda. Kommunarbetsgivarna KT har i det här skedet inte något förslag för de långa semestrarna, enligt ledande arbetsmarknadsjurist Lauri Niittylä.

– Vi kommer att utgå från att karensfriheten endast gäller den lagstadgade semestern.

Håkan Ekström är förhandlingschef för den kommunala sektorn på Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena, JHL. Han tror att det blir om inte omöjligt, så åtminstone väldigt svårt, för personalförvaltningen att hantera olika semestertyper.

– Ett enhetligt system kan bli billigare. Kollektivavtalen löper ut först i februari 2014, det finns ingen avtalspress just nu. Därför hinner vi göra beräkningar utgående från olika modeller.

Ekström hoppas att man hittar en lösning som minimerar gråzonen, så att ingen av parterna kan utnyttja systemet.

– Min magkänsla är att arbetstagarna ändå inte kommer att anmäla korta förkylningar under semestern. Det betyder att det inte blir några tilläggsutgifter för arbetsgivaren.

"Se över ansvaret"

På intresseorganisationen Företagarna i Finland anser direktör Rauno Vanhanen att lagändringen gör frågan om ansvarsfördelning mellan arbetsgivare och arbetstagare aktuellare än någonsin.

– I rättvisans namn borde vi nu införa en oavlönad karensdag vid sjukledighet. Då skulle man också undvika att rätten missbrukas.

Företagarna hade hoppats att riksdagen skulle ha begränsat de karensfria semesterveckorna till fyra.

– Före ingången av nästa semesterperiod skulle man kunna kontrollera om alla arbetstagare har haft fyra friska semesterveckor, säger Vanhanen.