Ungdomsgarantin kräver fungerande kommunal service

Sådana ungdomar riskerar att marginaliseras och senare bli utslagna från arbetslivet.

Enligt en färsk rapport från Kommunförbundet är det många kommuner som försöker fånga in dem som inte kommit in i gymnasium eller yrkesskola, men det är lättare sagt än gjort. Förbundets vice vd Tuula Haatainen sade i

Helsingfors på onsdagen att den vägledning ungdomarna får efter grundskolan blir viktig för hur ungdomsgarantin fungerar.

– Lagstiftningen borde preciseras så att uppgifter om de ungdomar som inte fått någon studieplats skickas direkt till arbets- och näringsbyrån.

Kommunförbundet har redan tidigare förespråkat att kommunerna ska få ansvar för att ungdomar får vidareutbildning efter grundskolan.

– Kommunerna borde ha möjlighet att reglera hur många studieplatser det finns till buds inom yrkesutbildningen. På så sätt skulle utbildningsplatserna sättas in på de orter där ungdomarna befinner sig.

För närvarande arrangeras utbildningen av bland annat kommuner, samkommuner, privata stiftelser och bolag. Besluten om antalet studieplatser fattas av Undervisningsministeriet.

Ministeriet är inte särskilt förtjust i Kommunförbundets förslag.

– Det är en frivillig uppgift att arrangera yrkesutbildning och det är ministeriet som beviljar tillstånd för ändamålet. En sådan styrning av utbildningsarrangemangen är förnuftig även i framtiden, eftersom man på så sätt kan behärska helheten, säger direktör Mika Tammilehto på Undervisningsministeriet.

Enligt honom genomförs det ständigt reformer för att yrkesutbildningen ska motsvara näringslivets behov. Han påpekar att de som gått ut grundskolan och saknar en examen från andra stadiet redan nu prioriteras i intagningen.

Lättillgängliga tjänster
Enligt Kommunförbundets rapport är den grundläggande kommunala servicen det bästa hjälpmedlet för att se till att ungdomsgarantin fungerar. Enligt Haatainen förutsätter dock det ett fungerande samarbete mellan kommunala aktörer, Folkpensionsanstalten och arbetskraftsförvaltningen.

– Ungdomarna förstår sig inte på samhället på samma sätt som vuxna. De vet inte var arbetskraftsbyrån, ungdomsbyrån och FPA finns och vad de sysslar med. Ungdomarna behöver någon som möter dem personligen och ger dem råd.

Kommunerna förlitar sig på det uppsökande ungdomsarbetet och erbjuder ungarna sommarjobb.

Ungdomsgarantin trädde i kraft vid årsskiftet och garanterar jobb eller utbildning för alla som är under 25 år gamla. Garantin är bland annat avsedd att förebygga marginalisering.

Resultaten av den enkät som Kommunförbundets rapport bygger på ska publiceras i sin helhet senare i april.