Doldiskörtel kan ligga bakom deppighet

I december 2007 blev Mia Malmi mamma. Åtta månader senare var hon övertygad om att föräldraskapet hade gjort henne helt utmattad.

– Jag var otroligt trött, hade rytmstörningar i hjärtat, diarré som gjorde att vikten rasade tio kilo, mina händer skakade och jag hade ymniga svettningar. Min stubin var kort och jag var aggressiv. Men jag trodde det hörde till livsskedet så jag gick aldrig till någon läkare.

– Jag kunde inte heller dricka kaffe, av alkohol började jag genast må illa, bada bastu klarade jag inte av och när jag försökte motionera blev jag så trött att det kändes som om jag skulle svimma. Huden kliade ständigt och ögonen blev känsliga för ljus.

I samband med en rutinkontroll togs ändå ett blodprov och då uppdagades sanningen. Mia Malmi fick order om att omedelbart infinna sig på endokrinologiska kliniken i Helsingfors eftersom hon led av en överproducerande sköldkörtel. Polletten trillade ned.

– Jag fick Tyrazol-medicin och på några veckor började jag må betydligt bättre. Men så började vikten öka oroväckande mycket, jag frös och tankarna började gröta ihop sig.

Sköldkörteln hade svängt över till underfunktion och det tog ett tag innan läkarna fick medicineringen i balans.

Orsaken bakom Malmis problem stavas Basedows sjukdom, en form av sjuklig överproduktion av hormoner hos sköldkörteln. Tidigare talade man om giftstruma. Sjukdomen drabbar kvinnor i mycket hög­re grad än män, och är åtminstone delvis genetiskt betingad.

Påverkar varje cell

Sköldkörteln är, sin ringa storlek till trots, oerhört viktig eftersom den producerar hormoner som behövs för att reglera ämnesomsättningen och styra energinivåerna i kroppen.

– Sköldkörtelhormonerna påverkar varje cell. Drabbas du av under- eller överproduktion har det både psykiska och fysiska återverkningar, säger Camilla Schalin-Jäntti som är endokrinolog och tf. professor i invärtes medicin vid Helsingfors universitet.

Hon säger att sköldkörtelrubbningar är "jättevanliga", men det finns ett problem:

– Vi har fortfarande mycket underdiagnostik, vilket som i Mias fall delvis kan bero på att man inte förstår att man är sjuk och därför inte går till läkare. Men under- eller överfunktion i sköldkörteln kan enkelt fastställas eller uteslutas genom blodprov.

– Typpatienten vid underfunktion är en kvinna över 60 som känner sig orkeslös, har trög mage, torr och kall hud, ökar i vikt, blir liggande på soffan och som uppvisar många andra symptom som liknar depression.

Alla förstår inte att uppsöka läkare utan försöker uthärda, och alla läkare förstår inte att genast misstänka sköldkörteln eftersom symptomen kan vara diffusa. Det händer att patienten får depressionsmedicin utskriven i stället för medicin som justerar sköldkörtelns hormonproduktion.

– Å andra sidan ska man inte heller försöka sköta en depression med sköldkörtelpreparat, om blodprovet visar normal sköldkörtelfunktion, säger Schalin-Jäntti.

Ökar i antal

På Finlands Sköldkörtelförbund har verksamhetsledare Asta Tirronen precis fått färsk läkemedelsstatistik i sin hand.

– Folkpensionsanstaltens statistik över sköldkörtelmediciner berättar förstås inte hela sanningen, men något säger siffrorna nog. I dag kan vi tala om en folksjukdom, i samma klass som diabetes – om inte rentav vanligare.

Jämför man år 2011 med 2012 framgår en ökning på 8 procent eller nästan 20 000 personer som ordinerades medicin på grund av en underproducerande sköldkörtel. Det betyder totalt närmare 270 000 personer som äter medicin mot underfunktion. Besvären ökar ju närmare medelåldern man kommer.

– Av dem som äter medicin mot underfunktion har 83 procent fyllt 45, säger Tirronen.

Problem med en överproducerande sköldkörtel är inte lika vanliga, men även där skedde en ökning på närmare 5 procent från 2011 till 2012.

I dag räknar man med att ungefär 1 procent av finländarna lider av överproduktion i sköldkörteln och 5 procent – ungefär lika många som det finns finlandssvenskar – av underproduktion.

Kan leda till döden

Både under- och överfunktion måste skötas. En underfunktion ökar på sikt de kardiovaskulära riskerna (hjärt- och kärlsjukdomar) och för kvinnor påverkas fertiliteten. En viktig grupp är också gravida eftersom fostret behöver tyroxin för att hjärnan ska utvecklas.

Patienter med överfunktion har ofta så kraftiga symptom att de självmant uppsöker läkare.

– Befriande är ändå att sköldkörtelproblem inte är något man själv åstadkommer. Den största riskfaktorn ligger i släkten. Om någon nära släkting har sköldkörtelrubbningar och man misstänker liknande symptom hos sig själv ska man absolut gå och kolla sina värden, säger endokrinologen Camilla Schalin-Jäntti.

För ett par år sedan opererades Mia Malmis sköldkörtel bort och hon behöver livslång ersättningsbehandling med Thyroxin. Som en följd av operationen slutade också bisköldkörtlarna fungera och kalkvärdena rasade – en sällsynt komplikation som drabbar ett fåtal.

Nu äter hon mediciner för resten av livet, men lever i övrigt ett normalt liv.

– Och jag dör inte även om jag skulle glömma att ta medicinerna någon dag. Det tar tid innan kroppens funktion släcks ned.

På Sköldkörtelförbundet säger Asta Tirronen att en öppen diskussion gagnar alla. Riktningen är den rätta: allt fler blir uppmärksamma på att sköldkörteln kan vara boven i dramat. Samtidigt vill hon understryka vikten av test.

– Speciellt för medelålders kvinnor borde det vara ett rutinprov, på samma sätt som när läkaren kollar upp kolesterolhalterna.

• Endokrinologi = läran om hormoner