Klimatångest plågar svenska ungdomar

80 procent av den svenska ungdomen lider av klimatångest, enligt en enkät som WWF Sverige låtit göra. Klimatångest är inte en medicinsk diagnos utan en benämning för oron över hur klimat­förändringarna kommer att påverka ungdomens och världens framtid.

– Vi är frustrerade för att vi inte vet riktigt vad som ska hända. Vi ser att det finns många lösningar men att det går väldigt långsamt. Samtidigt springer vi på i våra ekorrhjul för att det i dag är lättare att fortsätta än att ändra sin livsstil, säger Johanna Lakso.

Hon leder organisationen Push Sverige som jobbar för en hållbar utveckling. I Push hittar klimatfrustrerade ungdomar en mening.
– Man upplever en glädje när man engagerar sig, det ger ett slags hopp om att det kommer att bli bättre. Men samtidigt står ångesten och lurar bakom hörnet, vad är det som kommer att hända, kan vi klara det här?
 

Upplever du själv den här typen av ångest?
– Absolut, men vi jobbar jättemycket med att lyfta fram positiva exempel och den utveckling vi kan nå. Det är svåra frågor vi jobbar med, men det är samtidigt viktigt att vi unga pushar på.

Att FN:s klimatförhandlingar går långsamt och att Internationella energirådet och OECD har sällat sig till dem som kräver en striktare klimatpolitik driver upp klimatångesten i Sverige.
– Jag tror att det börjar bli tydligare nu. Det är inte längre bara forskarna som pratar. Också Världsbanken kom med sin rapport om fyra grader. Det ökar oron, men samtidigt är FN-förhandlingarna viktiga. När man har nått en kritisk massa inom FN kommer det att börja hända saker, folk kommer att inse, säger Johanna Lakso.
 

Vad säger du till de unga som vänder sig till er?
– Att de ska engagera sig och samarbeta. Alla är jätteviktiga i den förändring vi nu står inför. Det som ger mest glädje är att vara med andra människor och känna att man i alla fall har försökt göra någonting.

Johanna Lakso talar om en hållbar livsstil, något som blivit allt trendigare bland ungdomen i Sverige. Att äga en bil är inte längre lika självklart eftersträvansvärt som det varit. Cyklar, bilpooler och samåkning vinner terräng.

– Det mesta jag gör orsakar väldigt lite utsläpp och det gör mig väldigt glad. Det goda livet är klimatsmart, men de som har byggt upp samhällets strukturer har inte tänkt efter före. Nu är det dags att göra det.

Johanna Lakso har nyligen börjat jobba inom elbranschen och hoppas kunna förändra många attityder i näringslivet.

– Det känns konstigt för mig som inte varit i näringslivet så länge att folk växer in i en roll där företagets bästa går före människans bästa. Jag har svårt att leva mig in i det, jag tycker det viktigaste är att människorna mår bra.

– Samtidigt finns det jättemånga initiativ på sociala företag. Jag tror absolut att det inte är några problem att lägga ner de företag som inte passar i framtidens hållbara samhälle och skapa nya jobb i stället. Det finns så många unga som vill göra helt andra saker än vad de gör i dag.