Vårdchefen: Alla som vill får vård på modersmålet

För att få kommunal hemvård på svenska i Helsingfors måste man i bo i centrum, Drumsö eller Tölö som har svenska hemvårdsteam. Det här vittnar många äldre personer och deras anhöriga om. Också folk som jobbar inom hemvården bekräftar för Hbl att det inte i praktiken går att få hemvård på svenska om man bor utanför stadsdelar med svenska vårdteam.

Nästa vecka ska nya social- och hälsovårdsnämnden ta ställning till ett spörsmål av 17 lokalpolitiker som vill att staden åtgärdar bristerna. Frågan om den svenska äldreomsorgen bordlades av SFP:aren Gunvor Brettschneider förra gången då nämnden hade möte. Av social- och hälsovårdsverkets beredning till nämnden får man uppfattningen att det inte finns några problem:

"De tre svenska hemvårdsteamen är koncentrerade till det södra serviceområdet, men också på andra områden får man hemvård på svenska. Det finns uppgifter om de svenska klienterna på varje serviceområde och det har gjorts en separat kartläggning över de klienter som önskar hemvård på svenska", lyder beredningen som är undertecknad av social- och hälsovårdsverkets direktör, Matti Toivola.

"Jag sprider inte felaktig information"

Hbl kontaktar hans underlydande Juha Jolkkonen som ligger bakom formuleringarna.

Varför låter du i beredningen påskina att hemvården på svenska fungerar när det finns åtskilliga äldre personer och deras anhöriga som vittnar om motsatsen?

– Man kan läsa texten på många olika sätt. Jag försöker inte sprida felaktig information eller dölja någonting. Men min utgångspunkt kan inte vara att man inte får hemvård på svenska i Helsingfors. Därför kan jag inte skriva på det sättet.

Men i praktiken får man ju inte kommunal hemvård på svenska om man bor i norra eller östra Helsingfors. Varför skriver du inte som det är?

– Jag vill ge bilden av att vi utvecklar vår verksamhet. Om allting inte fungerar på ett idealiskt sätt i dagens läge kan jag inte säga det rakt ut. Avsikten är förstås att bli bättre.

Många anhöriga har kontaktat Hbl och berättat hur dementa äldre personer får besök av vårdare som talar ett främmande språk som de inte längre förstår.

"Min svärmor, 94 år, får vård av det svenska hemvårdsteamet i Helsingfors. Den finska hon har kunnat har hon helt glömt. Ibland skickar staden ändå en finsktalande vårdare som tror att hon talar svenska när hon säger: "Det finns food i jääkaappi." Svärmor säger att hon aldrig förstår vad den här vårdaren vill eller säger. Vårdaren brukar också höja rösten och komma riktigt nära svärmor. Tror vårdaren att svärmor förstår bättre för att hon talar med hög röst?"
Dotter

"Mitt exempel är bara ett i raden av många alldagliga men säkert representativt för en del äldre personer i Helsingfors. Pappa, 88 år, har bott i Helsingfors under största delen av sitt liv och tidigare kunnat finska någorlunda trots att han nästan uteslutande har rört sig i stadens svenska miljöer. Pappa lider av demens och Alzheimers sjukdom. Till sjukdomsbilden hör att han också har fått någon form av afasi, det vill säga svårt att artikulera och göra sig förstådd. För en person med de här svårigheterna måste det vara möjligt att bli tilltalad på och få tala sitt modersmål för att använda och aktivera det man har kvar av språket, tanke- och talförmågan. Det här är en mänsklig rättighet i en demokrati. Men hemvård finns bara att få på finska. Alla vars funktionsförmåga är nedsatt och som är sårbara och bräckliga måste få kommunicera på sitt modersmål."
Man

Läs mer i tisdagens Hbl!