Foto: Tor Wennström

Utsläppshandelns framtid är osäker

Den ena vill rädda utsläppshandeln med konstgjord andning. Den andra säger att en frisk patient inte ska botas. Finländarna i EU-parlamentets miljöutskott har diametralt motsatt syn på klimatpolitiken.

I dag avgör EU-parlamentets miljöutskott om kommissionens förslag att frysa utsläppsrätter ska gå vidare till ministerrådet i expressfart eller om frågan först ska tas upp i parlamentets plenum. Satu Hassi (Gröna) hoppas på genvägen och att överflödet på kolkrediter kan elimineras så att utsläppshandeln återfår sin avsedda och klimatstyrande effekt.

– Regeringarna har delat ut utsläppsrätter alltför frikostigt. Recessionen bidrog till att utsläppen ändå minskade. Med tanke på klimatförändringen måste vi strama åt klimatpolitiken, säger hon.

Eija-Riitta Korhola (Saml) säger att Europa inte har vare sig råd eller orsak att driva upp energipriset på konstgjord väg. Hon röstar i dag för att hela parlamentet ska få säga ja eller nej till miljöutskottets förslag.

– Klart att det finns för mycket utsläppsrätter på marknaden, men att frysa en del av dem är fel åtgärd vid fel tidpunkt. Det ingår i marknadsmekanismen att svag efterfrågan sänker priset.

Utsläppshandelssystemet tål nog att det inte fungerar som tänkt, men den politiska stoltheten tycks inte tåla det, säger hon.

Enligt Hassi pågår intensivt lobbande både för och emot kommissionens förslag. Även om Finlands näringsliv EK lobbar mot ett ingrepp noterar Hassi att företag som Shell och Fortum tvärtom vill få fart på utsläppshandeln med kommissionens recept.

– Företagen är rädda för att mötas av ett lapptäcke av nationella klimatpolitiska åtgärder om den enhetliga marknadsmekanismen kollapsar.

Oense om grunderna

Enligt Korhola är de mänskliga koldioxidutsläppens inverkan på klimatet inte tillräckligt säkerställd för att motivera en dyr klimatpolitik.

– Inmatningstariffer har blivit energipolitikens vaggvisa som gör det möjligt att producera energi på ett olönsamt sätt. Kommissionen vill lösa klimatutmaningen genom att höja energipriset i Europa. Det vore dödsstöten för vår industri då till exempel skiffergasen sänker energipriset i resten av världen, säger hon.

Satu Hassi påpekar att Internationella energirådet IEA varnat för att två tredjedelar av de kända fossila tillgångarna borde lämnas orörda om vi vill stävja klimatförändringen.

Världsbanken har varnat för en fyra graders temperaturstegring som följden av en slapphänt klimatpolitik.

– Det är långt ifrån enbart miljörörelsen som kräver striktare klimatpolitik, säger Hassi.

Hassi och Korhola delar uppfattningen att EU kommer att nå sitt utsläppsmål till 2020 utan att göra någonting mer. Enligt Hassi bör ribban höjas för att locka europeiska företag att investera i energi- och klimatteknologi och ge Europa kompetensfördelar i en given framtidsbransch. Korhola däremot menar att EU inte ska spela världsförbättrare.

– Tänk efter nu, EU står för tio procent av utsläppen och kan verkligen inte bromsa klimatförändringen ensamt. Gör vi det förlorar vi världens renaste industri till länder med slappare krav. Det är en fruktansvärd skam att vi skapat ett system som gör att vi exporterar jobb och importerar arbetslöshet.