Forskare skymfas på diskussionsforum

– Det är en garanterad responsautomat. Om det inte kommer ilsken respons undrar man om någon läst inlägget alls, säger professor Mikko Lehtonen, chef för programmet Liikkuvamaailma vid Tammerfors universitet.

Han har fått sin beskärda del av responsen – han har kallats vid öknamn, hans kompetens har ifrågasatts och krav på att han avgår har framkastats. Det här händer alltid när Lehtonen uttalar sig om rasism eller forskning i kulturell mångfald.

Fackförbundet uppger att hatresponsen till forskare har ökat. Smädelser och hotelser riktas framför allt mot dem som forskar i kulturell mångfald.

Ordförande för Professorsförbundet Maarit Valo, professor i muntlig kommunikation vid Jyväskylä universitet, hoppas att man utreder hur vanligt det är med hatrespons i Finland.

– Man borde granska läget i samarbete med antingen universiteten eller fackförbunden. Det skulle vara en banbrytande undersökning även internationellt.

Vissa forskningsämnen har upprört redan i åratal, berättar ordföranden för Forskarförbundet Tapani Kaakkuriniemi. Hotelserna är dock något nytt.

– Hot mot liv och hälsa har jag inte hört om. Det handlar mer om att man vill förmedla att man lagt märke till namnet. Vad det innebär i praktiken säger man inte.

Hatet gror på internet

Hatresponsen ges och sprids främst på internet. De mest upprörda startar svartmålningskampanjer på webben med mål att ifrågasätta forskarens objektivitet och göra det svårt att få forskningsanslag. Det finns till och med smädelsesajter för enskilda forskare.

En delförklaring till att den osakliga kritiken ökat kan enligt representanterna för fackförbunden ha att göra med att det är lättare att uttrycka sin åsikt på internet.

– Så ska det ju vara i en demokrati men vi är inne på ett ytterst intressant område när vi funderar på hur långt man kan gå i friheten att uttrycka sin åsikt och på vilken grund, säger Valo.

En del av debattörerna verkar inte kunna skilja på forskningsresultat och forskarens egna åsikter.

– Forskningen gäller inte åsikter och en studie ska inte kritiseras genom att gå in på personfrågor.

Professor Mikko Lehtonen konstaterar att hatresponsen även kan sporra:
– Varje intelligent människa inser att om forskningsämnet orsakar så här stora känsloreaktioner är det viktigt.