– Det är ofattbart att en sorteringsanläggning med miljögifter kan vara under 10 meter från ån och dessutom spilla sitt regn- och smältvatten i ån, säger jordbrukaren Johan Åberg. Foto: Niklas Tallqvist

Smutsbyken efter Köklaxbranden tvättas i tysthet

Nästan en miljon liter vatten gick åt när storbranden i Köklax släcktes. Bolaget som äger den förstörda anläggningen tiger om hur mycket kontaminerat vatten som rann ut i Esbo å. – Myndighetsarbetet har varit bristfälligt och långsamt, menar den ortsbo Hbl talat med.

– Kuusakoski tvättar gården ner i ån, säger jordbrukaren Johan Åberg.

Han har med stor oro följt med arbetet kring branden vid Kuusakoskis anläggning. Åbergs släkt har idkat jordbruk kring Esbo å sedan 1700-talet och hans närmaste åkrar ligger bara 500 meter från olycksplatsen.

– Det är vansinnigt att jordbrukare måste ha en 25 meters skyddszon till vattendrag, men att en sorteringsanläggning med miljögifter kan vara under 10 meter från ån och dessutom spilla sitt regn- och smältvatten i ån.

Efter olyckan konstaterade en tjäns- teman vid Esbo miljöcentral att vattenmassorna vid släckningen hade varit så stora att anläggningens uppsamlingssystem inte räckte till. En del av vattnet har runnit ut i Esbo å.

NTM-centralen, som är den övervakande myndigheten, uppger att släckningsvattnet sannolikt innehåller olika tungmetaller och polyaromatiska kolväten. Dessa är cancerframkallande ämnen som bildas vid förbränning av organiskt material.

– Nu har det gått en vecka, men vi har inte fått någon information av myndigheterna, säger Åberg.

Mikko Kantokari, överinspektör vid NTM-centralen i Nyland, hur har ni informerat invånarna om olyckan?

– De invånare som har hört av sig har fått veta det relevanta om olyckan.

Hur besvarar ni kritiken om att ni agerat för långsamt?

– Vi har direkt efter olyckan krävt provtagning i närbelägna vattendrag. Vi kan inte gå vidare förrän provresultaten är klara. Miljöaspekten är bara en del av utredningen. Området har varit farligt och inte kunnat beträdas förrän i går på grund av brandruinernas rasrisk.

Fiskarna oroliga

Johan Åberg håller inte med NTM-centralens beskrivning av myndighetsarbetet och gjorde därför i fredags en brottsanmälan med anledning av olyckan.

– Jag har blivit mycket avvisande bemött av myndigheterna och inte fått den relevanta informationen. Dessutom dröjer utredningen alldeles för länge. De skadliga ämnena har redan förts med strömmen ut i Finska viken, säger Åberg.

Området kring Esbo ås mynning är mycket fiskrikt och redan dagen efter olyckan var ett tiotal fiskare ute i Esboviken. Åns mynning är också ett Naturaområde som ingår i det riksomfattande skyddsprogrammet för fågelrika sjöar och havsvikar.

– Jag fick årets första lake dagen efter olyckan, men vågade inte äta den, då vi inte fått någon information.

Mikko Kantokari, kommer fiskarna att undersökas för gifter?

– Jag kan inte svara på det eftersom det inte är mitt expertområde. Alla beslut om hur vi ska gå vidare fattas när vi fått de första vattenanalyserna i slutet av den här veckan.

Enligt Åberg har vattenlaget i området redan tidigare försökt fästa myndigheternas uppmärksamhet vid fisket i området.

– Ån är en unik miljö där bland annat havsöringen stiger upp. Att man får ha en giftig anläggning i en sådan miljö är inte hållbart.

Tragiskt

– Vi bad om en tilläggsutredning och riskkartläggning angående olyckor av den här slaget när miljölovet beviljades. Att olyckan sker innan utredningen blev klar är djupt tragiskt, säger Anne Puska. Hon var föredragande tjänsteman vid Regionförvaltningsverket när Kuusakoskis miljölov förnyades i slutet av år 2012.

– Det är tyvärr först under de senaste åren man börjat kräva riskkartläggningar. När Kuusakoski fick sitt förra miljölov 2005 krävdes inget sådant, säger Puska.

Kuusakoski arbetar för tillfället tillsammans med konsultbolaget Pöyry för att ta fram den riskkartläggning som miljölovet kräver. Bolaget vill ändå inte kommentera innehållet i kartläggningen förrän den är klar.

– Det finns inte en anläggning i Finland som kan absorbera de vattenmassor som gick åt till släckningen, säger Risto Pohjanpalo, direktör för samhällsrelationer vid Kuusakoski.

Vad hände med vattenmängden?

– Den finns delvis kvar på gården och snön på anläggningsområdet och ska nu avlägsnas i enlighet med myndigheternas beslut.

I det meddelande ni skickade till NTM-centralen efter olyckan konstaterar ni att vattnet stannat på området. När Miljöcentralen tidigare undersökte olycksplatsen med er kom det fram att vattenmassot runnit ned i ån. Varför har ni inte anmält detta?

– Jag har inte de relevanta dokumenten här just nu så jag kan inte kommentera. De första vattenprover som tagits tyder ändå på att miljöriskerna är små, säger Pohjanpalo.