HBL-Arkiv

Räntetak på snabblån väntas inte lösa problem

Riksdagen gör ett nytt försök att lindra problemen med snabblån. Den antog på torsdagen en lagändring för ändamålet, men det förekom genast tvivel på att den blir nog för att lösa problemen.

Mauri Pekkarinen (C), ordförande för ekonomiutskottet, medgav att lagändringen till en del bara är en mer eller mindre död bokstav. Enligt honom kan det fortfarande uppstå en situation som tvingar riksdagen att överväga ett totalförbud mot snabblån.

Totalförbudet har tidigare haft många förespråkare, men den här gången var det ingen som krävde ett sådant. Man befarar nämligen att förbudet skapar en svart marknad som inte berörs av någon reglering alls.

Genom lagändringen införs ett räntetak för lånebelopp under 2 000 euro. Den maximala effektiva räntan blir 51 procent medan man hittills kunnat betala effektiva räntor på upp till tusen procent.

Lån med sms

Med snabblån menas krediter som man snabbt kan få med förmedling av sms eller internet. Vanligen handlar det om några hundra euro som sedan ska återbetalas rätt snart. Omkostnaderna och årsräntan kan bli rätt höga.

Problemen uppstår särskilt när folk tar snabblån av ett plötsligt infall och inte riktigt tänker efter. Det förekommer att folk i desperation tar snabblån för att betala andra lån. Ofta är det ungdomar som på så sätt råkar in i en allt värre skuldspiral.

I lagen preciseras det hur kreditgivaren ska bedöma låntagarens kreditvärdighet. Bedömning ska ske med stöd av "tillräckliga uppgifter" om låntagarens inkomster och andra ekonomiska omständigheter. Pekkarinen kritiserade den punkten i lagen.

– Den som beviljar krediten ser inte den som ansöker om den. Han vet inte vilka inkomster den sökande har. Han har heller inga möjligheter att ta reda på hur skuldsatt den sökande är, sade Pekkarinen.

Riksdagen har även tidigare försökt lindra problemen, men den har fått lov att medge att problemen snarare har förvärrats. Lagändringen planeras träda i kraft före sommaren.