Kreditvärderare skulle kunna stämmas också i Europa

I flera år har kreditvärderingsinstituten kritiserats för att ha felvärderat de invecklade värdepapper som var kopplade till den amerikanska bostadsmarknaden, och ledde till finanskrisen 2008.

I Europa har samma institut klandrats för att ha missat Greklands usla ekonomi och för att ha nedgraderat länders kreditvärdighet vid fel tidpunkt. De europeiska ledarna har efterlyst ett europeiskt kreditvärderingsinstitut och gått in för ökad övervakning av branschen.

USA väljer nu att gå ett steg längre och drar Standard & Poor’s inför rätta för de höga betygen för bostadsobligationer 2007. Flera delstater har meddelat att de hakar på. Enligt uppgifter i medierna försökte det amerikanska justitieministeriet först komma överens med bolaget om en ersättning på närmare en miljard euro, men förhandlingarna bröt samman förra veckan.

Vad innebär stämningen för bolaget och branschen, chefsekonom Pasi Kuoppamäki på Danske Bank?

– Det är ytterligare en fläck på deras rykte. Varför det gäller just Standard & Poor’s vet jag inte, de andra har också gjort felbedömningar. Det här kan vara början på ett snöskred av stämningsansökningar.

Är domstolsvägen ett amerikanskt fenomen eller kan någon i Europa tänkas dra bolagen inför rätta för felbedömningar?

– I princip skulle en europeisk placerare som investerat i Grekland kunna försöka.

Men enligt Kuoppamäki är det inte sannolikt, eftersom man i så fall skulle konfronteras med kreditvärderarens juristarmé.

– Instituten har varit noga med att frisäga sig allt ansvar och framhåller att deras bedömningar bara ska uppfattas som en åsikt i mängden.

I praktiken har instituten ändå en tongivande roll på finansmarknaden – skriver de ner kreditbetyget för ett land brukar räntorna på statsobligationerna stiga. Därför blir det amerikanska domslutet intressant, enligt Kuoppa­mäki.

– Domstolen ska testa om påståendet om att vara en åsikt bland andra håller. I förlängningen kan det leda till att någon döms för att ha orsakat finanskrisen. Vilka följder det skulle få kan jag inte ens tänka mig.

Hur viktiga är kreditvärderingsinstituten i dag?

– Deras betydelse har minskat. Nu för tiden gör många placerare mer av analysjobbet själva på grund av institutens skamfilade rykte, och till exempel banker i vår storlek måste göra egna bedömningar. Men det oaktat följs kreditvärderarna med stort intresse, de har resurser och mycket erfarenhet.

Inget för Europa

Enligt Pasi Kuoppamäki har de europeiska ropen efter en egen kreditvärderare inte lett någonvart.

– Idén faller på kravet på oberoende. Vem skulle tro på ett institut som är en förlängning av EU-kommissionen, med politiker i bakgrunden? Men visst skulle det gärna få finnas fler betydande institut.

Ett problem som diskuteras i USA och som kommer upp i samband med den aktuella rättegången är kreditvärderingsinstitutens kommersiella intressen. När företag konkurrensutsätter sin egen kreditvärdering finns risken att de väljer det institut som tros ge det fördelaktigaste betyget. Frågan är om det gör betygsättningen mindre objektiv.

– Det här problemet kan åtgärdas genom bättre övervakning, tror Kuoppamäki.