Gustafsson: Mer svenskt och finskt under samma tak

– Jag tycker inte att den är hetsigare än tidigare, det går i vågor. Frågan har aktualiserats i och med diskussionen om nödvändigheten av att läsa svenska vid ryska gränsen. Grunden till det här är att turismen från Ryssland ständigt ökar, vid årsskiftet besökte 400 000 ryssar Finland. Det här gör att unga känner sig motiverade att studera ryska. På sätt och vis förstår jag att de inte känner att svenskan är lika viktig som ryskan.

Du försvarar ändå den obligatoriska svenskan. På vilka områden kan man då motivera nyttan av svenskan?

– Samarbetet mellan de nordiska länderna är fortfarande betydande och Sverige är en viktig handelspartner för oss. Det är svårt att säga hur EU:s framtid ser ut. Samtidigt är det nordiska samarbetet och våra gemensamma samhällsmodeller så starka att jag inte tror att något kan rubba det.

Statsstöd för ryskan

Från och med år 2016 kommer staten att ekonomiskt stödja de kommuner som vill erbjuda undervisning i ryska eller andra ovanliga språk. Beslutet fattades i samband med beslutet om den nya timfördelningen, som träder i kraft 2016.

– Staten kommer att stå för 70–80 procent av kostnaderna för undervisningen, vilket är mycket. Om det i kommunerna verkligen finns vilja att låta barnen lära sig ryska så borde det inte vara något problem för kommunen att stå för den resterande andelen. Just nu utreder vi om det är möjligt att införa statsstödet redan år 2014, det känns som en lång tid att vänta till 2016, säger Gustafsson.

Förstår du reaktionerna mot svenskundervisningen i östra Finland?

– Självklart gör jag det och förhåller mig allvarligt till det. I Villmanstrand och Imatra studerar redan tjugo procent av eleverna ryska vid sidan om svenska, vilket enligt mig är en utmärkt sak.

Tvåspråkigt med engelska

Gällande tvåspråkiga skolor tycker Gustafsson att undervisningen ska ordnas på elevens eget modermål. En del av undervisningen kan ändå ges på ett annat språk om det inte äventyrar elevens förmåga att hänga med i undervisningen.

– Om jag vore rektor skulle jag utreda möjligheten att läsa en del ämnen på engelska i högstadiet. I så fall är det viktigt att undervisningsgruppen är tillräckligt homogen. Det är nyttigt att olika kulturer möts tidigt och jag anser att svenska och finska skolor i större utsträckning kunde verka under samma tak, men med undervisning på modersmålet.

I hurudana kommuner kunde tvåspråkiga skolor förverkligas?

– Jag vill betona att det handlar om den lokala och gemensamma viljan. En sådan finns i bland annat Vasa, där man tagit initiativ till tvåspråkiga lösningar. Men när man talar om att öka toleransen och skapa ett mångkulturellt samhälle vore det viktigaste att börja från att öka samförståndet mellan våra två egna nationella kulturer, den svenska och den finska.

Gustafsson är oroad över att de svenska skolorna klarar sig sämre än de finska i Pisaundersökningarna. Orsakerna kan vara att många elever i de svenska skolorna har finska som modersmål, säger Gustafsson, och hänvisar till Pisaforskaren Heidi Harju-Luukkainens nya undersökning.

– Ungefär 20 procent av eleverna i den svenska skolan har finska som modersmål, vilket ökar behovet av stödundervisning. Sedan kan man undra om det finns skillnader i lärarutbildningen på svenska och finska? När det handlar om barn och unga är pedagogiken lika viktig som innehållet i det som ska läras ut. Att jämna ut skillnaderna är i hög grad en pedagogisk fråga.