Biologiska läkemedel kan spränga alla budgetar

För många reumatiker utgör de biologiska läkemedlen skillnaden mellan att jobba eller sjukpensioneras.

– Tidigare var varannan ledgångsreumatiker arbetsoförmögen tio år efter diagnosen. I dag handlar det om högst 20 procent. De biologiska läkemedlen har mer eller mindre revolutionerat reumatikervården, säger reumatologen docent Dan Nordström vid Helsingfors universitetssjukhus Hucs.

Medan de klassiska läkemedlen byggs upp av småmolekyler utgör den aktiva substansen i ett biologiskt läkemedel ett protein som framställts med dna-teknik ur cellodlingar. Därför måste de biologiska läkemedlen ges i droppform på sjukhuset eller som injektioner.

– Om inflammationen är låset fungerar de biologiska läkemedlen som en nyckel i låset. Man kan tänka sig att använda dem i behandlingen av cancersjukdomar och många sjukdomar som har med inflammationer att göra, säger Nordström.

Nackdelen är priset. Ur Nordströms synvinkel är det en klar vinst när patienter blir så gott som symtomfria, inte behöver opereras och kan fortsätta jobba. Även om behandlingen kan kosta 20 000 euro per år blir det billigare än en sjukpensionering, resonerar han.

Kostnad mot nytta

Men resultatet av alla behandlingar är inte lika påtagliga som för reumatikerna, även om prisnivån är densamma. När man tittar på statistiken över läkemedelsförsäljning till partipriser ser man vad det handlar om. Den snabba tillväxten inom gruppen tumörer och rubbningar i immunsystemet, som numera gått förbi nervsystemet, kan nästan helt tillskrivas de biologiska läkemedlen.

Därför har säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea nu tagit fram en modell för att väga nyttan av ett nytt läkemedel mot kostnaderna. Hittills har Fimeas främsta uppgift varit att avgöra om ett läkemedel är tryggt att använda och tillräckligt effektivt. Men i framtiden väntas kostnadsfrågorna bli allt mer avgörande.

– Modellen är så ny att vi ännu inte har använt den på något biologiskt läkemedel, säger Pertti Happonen som är direktör för Fimeas enhet för utvärdering av läkemedelsbehandlingar.

I vilken utsträckning används biologiska läkemedel i Finland i dag, Pertti Happonen?

– Vi känner till försäljningssiffrorna och antalet patienter som får ersättning. Men vi vet fortfarande inte exakt hur läkemedlen används, vem som använder dem och vilka resultaten är. Vi har satt i gång ett forskningsprojekt för att ta reda på det, det är en viktig fråga. Det handlar också om att jämföra sjukhusen för att ta reda på om patienterna är jämlika med tanke på de dyra medicinerna.

Happonen syftar på att det ofta hänger på den enskilda läkaren vilka läkemedel som används, även om de dyra preparaten måste godkännas av överläkaren. Hittills har de biologiska läkemedlen belastat sjukhusens budget eftersom de ofta ges intravenöst.

Läs mer i dagens Hbl.