Studenternas svenska haltar också i Finland

I onsdags skrev Hbl om en grupp universitetslektorer i Sverige som slår larm om studenternas svaga kunskaper i svenska. Situationen bland de finlandssvenska eleverna verkar inte vara bättre, här influeras studenternas språk dessutom av både engelskan och finskan.

För Jannika Lassus som är universitetslärare i svenska vid Hanken i Helsingfors låter de svenska kollegornas oro bekant.

– Nog känner jag ju igen det. På Hanken är engelskan ett så starkt språk och påverkar svenskan ganska mycket. Det är en utmaning också för studenterna.

Vid Hanken språkgranskas inte pro gradu-avhandlingarna, utan bara mognadsprovet samt det svenska sammandraget för de studenter som skriver sin avhandling på engelska.

– Inom ekonomin finns det ett stort tryck på att engelskan ska vara bra.

Lassus nämner prepositionsfel som exempel där engelskans inflytande syns speciellt tydligt. Till exempel kan en student skriva att man är intresserad i något i stället för av något, från engelskans interested in. En annan stötesten är sammansatta ord, också på Hanken förekommer de allmänt utbredda särskrivningarna.

– Dem får man delvis skylla på stavningskontrollerna som ofta anmärker på långa sammansatta ord.

Föräldrarnas ansvar
Modersmålsläraren Pamela Granskog, som också är ordförande för Svenska modersmålslärarföreningen i Finland, säger att språket är något hon får jobba mycket med.

– Eleverna läser inte lika mycket skönlitteratur längre. Webbtexter är också vikiga, men vi måste bredda läsningen.

När Granskog läser igenom elevernas texter får hon korrigera bland annat prepositioner. Också idiomatiska uttryck kan gå lite snett, som "droppen som fick skålen att rinna över" i stället för bägaren.

På modersmålslektionerna försöker man stärka elevernas språk, men i gymnasiet är det för sent att göra underverk.

– Det krävs insatser mycket tidigare. Därför vill jag väcka alla föräldrar att läsa högt för sina barn, att visa böcker och tidningar och diskutera med dem så att de får ett rikt språk. Annars utarmas svenskan snabbt.

Granskog efterlyser också fler undervisningstimmar i modersmål och litteratur.

Svenskan otillräcklig
Vid Svenska social- och kommunalhögskolan är studenterna Cecilia Wester och Cecilia Böhme inte förvånade över lärarnas iakttagelser.

– Svenskan är inte ett problem för mig personligen, men i studierna ligger allt större fokus på finska och engelska, säger Böhme som studerar statskunskap.

Också Wester, som studerar socialt arbete, har själv en stark svenska, men har upplevt att andra stött på problem vid universitetet.

– Flera bekanta har fått kritik för sin svenska. Det är ganska förkrossande att börja på universitetet och märka att ens svenska inte räcker till. Studierna ställer också så många andra krav.

Cecilia Böhme håller med.

– Här övar man inte svenskan i sig, utan utvecklar det akademiska skrivandet och det kräver en stark svenska.

Cecilia Wester har läst igenom studiekompisars uppsatser och märkt fel i satsbyggnaden, som ett resultat av finskans inflytande.

Läs artikeln om svenska studenter här.