Hala trottoarer ger många dyra fall

Sirpa, Keijo och Iina Aaltonen kommer långsamt gående i backen vid Porthansgatan i Berghäll. Sirpa går med två käppar, rädd att falla. Hon har svår reumatism och ett fall på den isiga trottoaren kan innebära verkligt stora problem.

– Jag dråsade i backen på grund av halka för 26 år sedan. Då bröt jag två ben i vristen och opererades flera gånger. Hela processen då tog över ett år, men min vrist blir aldrig bra. Den är fortfarande svullen.

Om vädret är riktigt svårt vågar hon sig inte alls ut.

– Det har varit en extra besvärlig vinter i år. Man måste samtidigt se upp för att inte få en istapp i huvudet och ner i marken för att inte falla. Jag måste alltid ha en följeslagare med mig.

– Nu blir vi tvungna att gå en omväg eftersom Tavastvägen är så ojämn. Vissa husbolag sköter perfekt om sina trottoarer, medan andra låter bli att sanda och hacka bort isen. Spårvagnshållplatserna är ofta hopplösa. Ibland finns det bara en liten knölig stig att ta sig fram på. För den som är funktionshindrad är det här ett stort problem, säger Keijo Aaltonen.

– När jag föll då för 26 år sedan fick jag inte en penni i ersättning. Fortfarande måste man kämpa hårt för den, säger Sirpa Aaltonen.

– Ja man måste ha ett vildsvins lynne för att inte ge upp, säger Keijo Aaltonen.

Samla bevis

I första hand är det husbolagens skyldighet att hålla sina trottoarer i sådant skick att folk inte slinter, men många syndar. Kommunen eller staden ansvarar för gatornas underhåll.

– Det är i sista hand husbolagets styrelse som är ansvarig, säger Risto Karhunen som är säkerhetschef på Finansbranschens Centralförbund.

Han medger att det inte är helt enkelt att söka ersättningar.

– Allt som kan användas som bevis är viktigt. Adressuppgifter, möjliga vittnen, foton, läkarutlåtanden ska sättas med och skickas till husbolagets styrelse. Genom att vända sig till det servicebolag som sköter huset kommer man en god bit på väg. Om man har en försäkring skall man vända sig till sitt försäkringsbolag. En stor del av halkolyckorna sker på vägen till eller från arbetet och då ersätts olyckan enligt lagen om arbetstagarens olycksfallsförsäkring.

Risto Karhunen säger att hälften av alla dem som halkar på väg till eller från jobbet är under trettio år.

– År 2008 inträffade över 1 200 halkningar på en dag! Olyckan är framme då vädret snabbt ändras.

Han karaktäriserar halkningarna som en folksjukdom som drabbar omkring 80 000 personer varje år.

– Räknar man in sjukvårdskostnaderna och sjukledigheterna på grund av halkningarna stiger utgifterna till 600 miljoner euro per år.

– Genom förändrade attityder kan man få mycket till stånd. Se bara på skyddsglasögonen under nyårsfirandet, som hindrade flera tiotal ögonolyckor i år.

Att investera i halkskydd och verkligen använda dem är det bästa sättet att skydda sig för fall och halkolyckor.

– Dessutom vore det bra att träna balansen. I till exempel Japan, där vädret också kan vara halt, är halkningsolyckorna betydligt färre, eftersom människorna gör mycket balansövningar.