Krigskadesjukhuset i Grankulla har långtidsvård för krigsveteraner. Foto: Niklas Sandström

Veteranernas vård varierar alltför mycket

Alla krigsveteraner borde ha rätt till rehabilitering. Det är budskapet i forskningsintervjuer med nästan tvåhundra krigsveteraner och krigsinvalider i Finland.

Dagen före självständighetsdagen tog riksdagen ett högtidligt beslut att sänka tröskeln för krigsinvalidernas rätt till vård. Invaliditetsprocenten som krävs sänktes från 25 procent till 20.

Det räcker inte, anser forskaren och doktoranden i psykologi Gunilla Björkqvist.

Det står klart för henne efter att ha intervjuat 178 veteraner, finsk- och svenskspråkiga, på över hundra orter i Finland.

Hon arbetar med ett projekt vid Helsingfors universitet, som handlar om trauman och hälsotillstånd bland veteraner från Finlands krig.

– Det är många krigsinvalider som spontant ställt sig på de övriga veteranernas sida och sagt att de också borde få samma rätt till rehabilitering, säger Björkqvist.

Också många veteraner utan invaliditetsprocent, men med skador från kriget, har önskat sig samma rätt till rehabilitering som krigsinvaliderna.

Beror på tolkningar

Ett intryck hon har är att olika läkares bedömningar leder till att invaliditetsprocenterna för liknande skador varierar. Dessutom förändras bördan av skadorna med åldern.

– Det finns veteraner som inte är klassade som krigsinvalider, men som med tiden lider allt mer av skador som förr inte besvärat dem lika mycket, till exempel splitterskador, säger Björkqvist, och nämner som exempel splitter som påverkar synen eller börjat förorsaka mer värk och funktionsnedsättning.

Många är nöjda med vården, men det finns en alltför stor andel som det inte fungerat för, säger Björkqvist.
– Jag är rädd att efterföljande generationer kan komma att känna skam för hur de skötts. Och det finns inte tid att vänta – de yngsta jag intervjuat är nu 88 år. Man har några få år på sig att göra något, säger Gunilla Björkqvist.

Läs mer i dagens Hufvudstadsbladet!