Christian Herrlin och Säde Sundberg har precis fått sina studentmössor på Hangö gymnasium. Foto: Lehtikuva / Jussi Nukari

Svenska gymnasier klarar sig bäst i jämförelse

Tidigare gymnasiejämförelser har byggt enbart på studentskrivingsresultaten. FNB:s lista, som bygger på utvecklingen under gymnasietiden, lyfter fram helt nya skolor. Av de tio bäst placerade gymnasierna är sex svenskspråkiga.

Femte december är kall och ljusgrå. På podiet i den upplysta festsalen i Hangö gymnasium sitter höstens två studenter, Christian Herrlin och Säde Sundberg. De ska strax få sina vita mössor och sedan ska eleverna och publiken stämma upp i studentsången.

Det här är ingen stor skola, och det tycker eleverna är bra.

– Alla känner alla och det är bra kontakt mellan elever och lärarna, säger Sundberg och Herrlin i munnen på varandra.

Rektorn Eija Rosvall och studiehandledaren Johan Nilsson håller med.

– Här kan ingen elev – eller lärare – vara osynlig, säger Johan Nilsson.

Själva skolan har nu hamnat i rampljuset, eftersom Hangö gymnasium toppar FNB:s gymnasiejämförelse.

Gymnasietiden under lupp

FNB jämförde gymnasierna utgående från elevernas utgångsläge. Det här är första gången medierna publicerar en sådan lista.

Utgångsnivån mättes utgående från elevernas antagningsmedelvitsord 2009 som omvandlades till medeltal för varje gymnasium. Största delen av eleverna som började gymnasiet 2009 tog studenten i år.

Utgångsläget för skolan jämfördes med medeltalet av resultaten i de obligatoriska ämnena i studentskrivningarna 2012 i samma skola. Syftet är att se hur betygen förändrats under gymnasietiden. Gymnasierna rangordnades utgående från jämförelsetalet.

Jämförelsen visar att skillnaderna mellan gymnasierna i Finland är små. I Hangö gymnasium ser kunskapsnivån ut att ha förbättrats med ett skolvitsord medan medelbetyget för det sista gymnasiet på listan har sjunkit med 0,7, båda jämfört med genomsnittsgymnasiet. De övriga nästan 400 gymnasierna ligger däremellan.

Professor försiktig

Professor Michael Uljens på Åbo Akademi är försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser utgående från materialet.

– Det är bra att följa med hur elevernas resultat utvecklas över tid. Men materialet innehåller tyvärr ingen information om skolornas pedagogiska kvaliteter. Och då vi inte känner till elevernas hembakgrund går det inte heller att yttra sig om de regionala skillnaderna, säger Uljens som själv forskat i resultaten av Pisaundersökningen 2009 i de svenska skolorna i Finland.

I till exempel svenska Norra Österbotten är intresset för gymnasiestudier mindre än i Helsingfors. Det kan leda till att de niondeklassare som söker till gymnasiet får högre avgångsbetyg än elever med motsvarande kunskaper i övriga Finland, men att betygen sedan sjunker till allmän nivå i gymnasiet.

Däremot kan man konstatera att de svenska gymnasiernas medeltal på 18,2 poäng i de obligatoriska ämnena i studentskrivningarna är signifikant bättre än de finska skolornas medelvärde på 17,1 poäng, säger professorn. En orsak till detta kan vara att finlandssvenska elever oftare kommer från en tvåspråkig bakgrund och får högre betyg i det andra inhemska.

Dessutom uppvisar elever i större skolor i större kommuner något bättre resultat.

Spridningen mellan inträdesmedelvärde och studentresultat är större på finlandssvenskt håll, säger Uljens som analyserat FNB:s material. I de finskspråkiga gymnasierna verkar skolorna fungera mera lik- artat och studentresultaten är därför lättare att förutspå med avgångs- betygen i nian.

– Jag skulle ändå inte råda någon att välja gymnasium enbart utgående från den här jämförelsen, säger Uljens.

Slumpen kan spela in

Jorma Kuusela, som nyligen gick i pension från sin post som specialforskare vid Utbildningsstyrelsen, har en förklaring till språkskolornas framgång i FNB:s undersökning. Språkskolor som består av både grundskola och gymnasium klarade sig jämförelsevis bra. Många av gymnasieeleverna i de här skolorna har gått de lägre klasserna i samma skola, och betygsättningen i språkskolorna kan dessutom vara striktare än medeltalet, enligt Kuusela.

De små skolornas framgång i jämförelsen kan bero på slumpen. Variationen i små skolor är större än i stora.

– Om samma skolor toppar listan flera år i rad beror det på mer än bara en ovanligt högpresterande åldersklass, säger Kuusela. 

Läs mer i dagens Hufvudstadsbladet!