Ny professor: Cancern är en smart motståndare

Caj Haglund är mycket glad över sin professur i kirurgi vid medicinska fakulteten. Mindre sjukhusadministration, som ansvarig överläkare för mjukdelskirurgi omfattande fem kliniker vid Hucs, ger honom också mera tid för egen forskning i tumörmarkörer.

Tumörmarkörer är molekyler som man kan mäta i blodomloppet eller vävnaderna. Förhöjda värden kan vara ett tecken på cancer. Genom markörerna kan man både diagnostisera och följa upp sjukdomsförloppet och sätta in målinriktad medicin, när den är till nytta för patienten, och låta bli att använda den på dem som inte blir hjälpta av den. Den sparar både pengar och lidande.

– Vi lär oss mycket nytt om cancer hela tiden. Just nu är stamceller ett hett forskningsområde. Den målinriktade terapin blir hela tiden allt precisare och det kommer ut nya läkemedel på löpande band, som kan få bukt med cancerceller. Problemet är att cancern är en smart motståndare, som hittar nya vägar om en blockeras, så vi kommer nog även i framtiden att behöva kombinationsbehandlingar.

Ebba Witt-Brattström, som tillträdde sin professur i september, har erfarenhet från tre andra universitet, det vill säga Stockholms universitet, Södertörns högskola och senast Humboldt-universitetet i Berlin.

– De finländska studenterna påminner mera om de tyska, som förhåller sig allvarligt till sina studier och är beredda att ta reda på, om de inte vet. Sverige har fått en klassskola. Nu är det föräldrarnas bildningsgrad som avgör hur det går för eleverna. Det var mycket jämlikare före 1990-talet, då skolan kommunaliserades och lärarutbildningen försämrades.

Hon tycker att snacket om skoltrivsel är ovidkommande.

– Klart att man inte skall vantrivas, men inte behöver man trivas i skolan. I Sverige har eleverna från början medbestämmaderätt, vilket innebär att lärarna måste förhandla med eleverna om saker de inte kan känna till. Det smular ju sönder lärarnas auktoritet från början.

Läs mer i dagens Hufvudstadsbladet!