Urpilainen tyst om räntekostnad för Greklandstöd

Greklands finansiärer kom överens om förändringar i stödpaketet i Bryssel på tisdagen. I praktiken innebär förändringarna att Grekland inte går i konkurs och kan bli kvar inom eurosamarbetet. Dock återstår fortfarande en lång väg innan landet kan stå på egna ben.

Finansminister Jutta Urpilainen (SDP) var Finlands representant på mötet. Hon sade att bollen nu återigen ligger hos Grekland.
–Jag hoppas så klart att de här åtgärderna är tillräckliga och att vi inte behöver återvända till den här diskussionen, sade Urpilainen i riksdagen efter att hon återvänt från Bryssel.

Avtalet består av flera mindre lättnader och gör att euroländerna slipper fatta beslut om att skriva ner sina fordringar på Grekland. I praktiken innebär det att kärnproblemen skjuts framåt. Det kan leda till att nedskrivningar trots allt blir nödvändiga senare.

Ordföranden för riksdagens stora utskott, oppositionsledamoten Antti Kaikkonen (C) sade att han redan såg fram emot de följande förhandlingarna – om dock inte med glädje.

–Jag är rädd för att vi endast köpte lite till tid, och att vi blir tvungna att återkomma till frågan inom överskådlig framtid, sade Kaikkonen.

Oklart om prislappen

Avtalets kostnader för Finland ledde till en livlig diskussion. Som vanligt var det Sannfinländarnas ordförande Timo Soini som drog till med det största talet – hundratals miljoner euro.

Urpilainen ville inte spekulera i siffror före onsdagens möte med stora utskottet.

Några nya pengar eller lånegarantier får Grekland inte till följd av avtalet. I praktiken uppstår kostnaderna av att Finland inte kommer att tjäna så mycket som väntat på de bilaterala lånen. Ifall detta utgör en förlust beror på hur man resonerar.

Nordeas chefsekonom Roger Wessman bedömer att Finland förlorar kring 10 miljoner per år i uteblivna ränteintäkter. De uteblivna vinsterna på Europeiska centralbankens Greklandslån skulle i sin tur leda till engångsförluster på 100–200 euro.
–Det handlar om att Finland får lite mindre och lite senare tillbaka, sade Wessman.

Lagarde är nöjd

Med undantag för vissa skönhetsfel är avtalet ändå en lättnad för Internationella valutafonden (IMF) och euroländerna. Förhandlingarna och tvisterna mellan parterna pågick i veckor och ledde till spekulationer om att IMF skulle överge Grekland och gå sin egen väg.

IMF:s generaldirektör Christine Lagarde sade att organisationen ser det nya avtalet som trovärdigt, också om de kraftfulla nedskrivningarna av skulderna uteblev.

–IMF ville försäkra sig om att euroländerna påbörjar det nödvändiga arbetet för att minska Greklands börda. Enligt mig har detta nu skett.
För Greklands ledning innebar avtalet att det följande stödpaketet äntligen kan betalas ut – flera månader försenat. Stödet utbetalas nästa månad. Pengarna ska användas till att betala löner och pensioner för helt vanliga greker.

–Alla greker har kämpat för det här beslutet, och i morgon är en ny dag för vårt folk, sade premiärminister Antonis Samaras.