Kris och konst formade tidningsdesignen i år

Enligt European Newspaper Awards grundare, designern Norbert Küpper, kan man skönja tydliga trender i tidningsdesignen från år till år. I år formades tidningarnas utseende särskilt av stora händelser som eurokrisen och Greklands stödpaket.

– Löpande text räcker inte längre när ämnet är så stort och komplext. Därför började tidningarna använda så kallad ”alternative storytelling” som delar in texten i flera mindre beståndsdelar och gör läsningen överskådlig, säger han.

Küpper säger också att tidningarnas visuella kvalitet ökar. De snabba nyheterna finns på webben, så i den tryckta tidningen satsar man på större helheter som ser tilltalande ut.

– Tvärtemot vad många tror går trenden inte mot billiga, nedtonade tryck-tidningar. Det kostar ju som känt en hel del att trycka tidningar, så det som är värt att tryckas görs i stället snyggt och med eftertanke, säger han.

Samtidigt blir tidningarna modigare och tvekar inte att leka med de mest traditionella elementen som logotyper eller förstasidor.

– Tidigare år har vi till exempel sett en belgisk och en nederländsk tidning som lät en serietecknare bildsätta hela tidningen, säger han.

Norden, däremot, är modigare med bildernas storlek.

– Nordiska tidningar kan ha fotoreportage flera dagar i rad vilket vore otänkbart för en seriös tidning i flera andra länder, säger Küpper.

Ingen tidningsdöd

Det går dåligt för tryckta tidningar i hela Europa men trots det ser Küpper inga tecken på den tryckta tidningens undergång.

– Den allmänna trenden är att spridningen sjunker men det finns undantag, bland annat Die Zeit i Tyskland som ökat sin spridning i  år. Eller en tysk trädgårdstidning som gjort raketsuccé på några år, utan att ens ha en webbplats.

Hbl fick flera pris

För Hbl:s del innebar tävlingen flera priser. Särskilt uppmärksammades satsningen på designhuvudstadsåret där Hbl överlät tidningens allra heligaste, Hbl-loggan på förstasidan, till aktuella konstnärer.

– Först tänkte vi enbart låta konstnärerna designa omkring loggan, men till slut lät vi dem gå in och ändra hela logotypen. Man måste våga för att vinna, säger layoutjournalisten Rasmus Kyllönen, en av de drivande krafterna bakom satsningen.

Designsatsningen togs emot med förtjusning av flera läsare, särskilt den dagen då förstasidan ritades av barn. Samma dag överlät Hbl sina spalter till en skolklass som fick skriva artiklarna.

– Risken med att ändra på de traditionella elementen är att läsarna anser att trovärdigheten lider. Men den här gången var läsarna positivt inställda. Den största kritiken kom faktiskt inifrån, från journalistkåren vid Hbl, säger Hbl:s visuella chefer Marita Granroth och Björn Heselius.

Förutom designsatsningen fick Hbl pris för reportage, infografik samt nytänkande lösningar på förs­ta sidan.

I år deltog 232 tidningar från 25 länder i tävlingen. Sammanlagt 35 artikelhelheter ur finländska tidningar fick pris. 14 av dem var Hbl:s.